sofiareyier.com

Gamla nyheter mars-april 2010

2010.04.30

Jag känner stunt-killen i svart i Billys-reklamen! :=)

2010.04.29

Visserligen springer man inte med ögonen, men med bara en lins och skapligt dålig syn, så blev det ganska lurigt att bedöma avstånd till marken under backintervallerna.

Var hos Ulf imorse, och fick en till justering av mitt sneda bäcken. Nu är benen lika långa. Igen. Han måste ha gjort nåt riktigt bra, för jag hade superben och knappt någon kramp i vaderna alls. Tack vare studs-benen sprang jag på lite väl snabbt på de första två (men man lär ju prova!) och det var när jag stod och väntade på leverans uppåt i seriepausen som jag tappade linsen.

Efter andra serien kom E smart nog på att jag kunde byta öga på den kvarvarande linsen till det andra ögat, eftersom jag - av någon anledning - bara kan flirt-blinka med ena ögat och då givetvis med ögat som fortfarande hade linsen kvar. Tack vare det tog jag mig hem utan lyktstope-krockar iallafall.

E framstår för övrigt mer och mer som gruppens smarta, särskilt efter D's "6 plus 6 är 16" idag ;=)

2010.04.27

Falun må vara en av de sista städerna ut, men bättre sent än aldrig. Rock-klassiker på radion förgyller numera mina bilresor enormt!

Jag har i samband med detta givetvis ökat säkerhetsproceduerna både när det gäller att kontrollera mobilernas knapp-lås, och fönsterrutornas uppvevning. För alla med musik-öras skull hoppas jag att Fordens dörrar är rejält ljudisolerade.

2010.04.27

Bäckenet hade vridit till sig, och förhoppningsvis är det de tio millimetrarna benskillnad som har varit orsaken till att vaderna och på slutet även låren har jobbat sig överansträngda.

Var hos bästa Ulf idag (bilden) som fixade till det fysiskt sneda (det mentala sneda är det nog svårare att fixa bara med några knäpp, lika bra att vänja sig kanske).

Vila idag och imorgon också så att inget hoppar tillbaks fel, sen ska det förhoppningsvis bara vara att köra.

2010.04.26

Vaderna har inte slutat krampa ännu tyvärr. Testade att jogga i fredags, men det blev bara värre och värre och till slut krampade även låren. Mjukade upp benen lite i lördags och har sedan vilat helt, både igår och idag. Tycker att det är bättre idag, så jag hoppas att vilan har gjort susen.

2010.04.26

Tur att jag inte är hemmafru till yrket, då hade gårdagen varit rätt misslyckad.

Inte nog med att räk-bön-lunchen blev så äcklig att den var totalt oätbar (jag lovar, det vara bara att kasta). Jag lyckades också slänga in ett par trasiga duntofflor bland mörk-tvätten. Trots en omtvätt och otaligt dunplockande så går både jag och Robban numera under benämningen "the chicken slughters".

2010.04.26

Jag visste att cyklister är sociala med sitt fikande, sin klungkörning, sitt gemensamma ben-rakande och allt, men att åka och hålla handen? På en velodrom med 45 graders "dosering"?

Madison åsido, det är helt galet att se hur fort de kör! När man står ovanför banan och kikar ned får man faktiskt lite svindel. Och knappa 200 meter på tretton och en halv sekund? Snaaabbt!

2010.04.25

När Björn sa "Gå ner på stan på lördag, vi ska ställa ut våran häst", så fattade jag ingenting. Nu förstår jag. Det var Kårebock-hästen han menade. Bocken längst ned till höger är friidrottar-bocken. Rösta på den som snyggaste bock, röstsedel och bock-info finns här!

2010.04.22

På tåget på väg hem och vår glädje över att flyget inte var inställt grusades snabbt när vi mötte snön här. Drygt med snöfall och snötäckt mark i slutet av april! Det har varit ett jättebra läger iallafall så det får vi väl leva på ett tag.

2010.04.21

Maxlopp idag, två 200-metrare. Kul och snabbare tider än väntat!

Vaderna krampar järnet efter ansträngning, efter vila eller om jag sitter på huk. Det funkar dock att köra ändå, om man bara pratar snällt med vaderna (helst en i taget, höger först) och inte har krav på att kunna gå eller stå de första fem minutrarna efter loppen.

2010.04.21

Sista läger-dagen idag, det verkar som om flygen har börjat gå trots allt. Kroppen har anpassat sig efter mat-och träningstider, benen har (nästan) anpassat sig efter det nya underlaget och näsan har även den anpassat sig.

På sedvanligt läger-manér har nämligen tränings-tröjorna som i mitten av lägret sorterades som extremt illaluktande nu sorterats upp i tröj-hierarkin allteftersom det har tillkommit tröjor som luktar ännu värre. De första illaluktande tröjorna luktar nu rentav ganska gott. För oss iallafall.

2010.04.20

Det funkade att köra fyrahundringarna. Lite dålig styrsel på vaderna, som fortfarande krampar lite, men okej. De andra körde snabbhet.

Foto: Karin Bifrost, Falu IK

2010.04.20

Vaderna kännas lite bättre idag, hoppas hoppas hoppas att det håller i sig!

Annat spännande är att vänta och se ifall vi kommer hem i övermorgon eller inte. Belgarna åkte till slut buss hem igår, det skulle ta två dygn räknade de med. Ett gäng svenskar från hotellet bredvid åkte också iväg med buss igår. Den senaste rapporten var

att de hade kommit 17 mil på sju timmar pga åksjuka och annat. Underbart.

Nu ska jag gå ut i solen lite. Jag såg en fläck på näsan som inte var illröd ännu, och det vill man ju åtgärda. Sara och jag återupplevde förresten förra årets strand-hoppande igår. Härliga minnen!

2010.04.19

Vaderna fick tyvärr igenom sitt veto till slut och jag fick stå över 400:ingarna idag. Surt. Hade jag varit själv hade jag kört trots det onda och sannolikt fått mer ont. Som det var nu hade jag kloka människor runt mig som sa åt mig att stå över. Troligen tur.

Masserade istället hårt på de små musklerna som eventuellt verkar ha kommit lite väl tätt inpå muskel-faschian (hoppas inte) och lyckades åtminstone skapa några blåmärken. Införskaffade även magnesium med kramp-hävande effekt. Placebo kan ju som bekant försätta berg. Hoppar morgondistansen imorgon och hoppas att vaderna är fit for fight tills imorgon eftermiddag igen.

2010.04.18

Testbana 3.9 småknixiga grus- och sandkilometrar, 14.17 minuter. På andra varvet blev jag skönt nog av med en spärr i huvudet, som sa att jag skulle få svårt att andas. Har inte haft några issues att få i mig luft alls i år, så troligen var det bara ett hjärnspöke för att jag hade stora andningsproblem på just den här banan förra året.

Foto: Karin Bifrost, Falu IK

Hade ingen superdag men blev inte lika trött som den stendöda, halvt uppätna igelkotten som låg vid ett träd intill starten iallafall.

2010.04.18

Grattis Lisa till pers och en fin skalp! Vi saknar förresten dina höftrullningar..

2010.04.18

För er med inlogg kan jag tipsa om att citatboken är uppdaterad :=)

2010.04.18

Det börjar tunnas ut med folk på hotellet. Det kommer ju knappast hit några nya gäster, eftersom alla skulle ha flugit och askmolnet sätter stopp för alla luftburna aktiviteter.

Många har åkt iväg härifrån (till flygplatsen?) men många är också kvar på hotellet och väntar. Britterna var de första som drabbades när deras plan ställdes in. Först var de knäckta och ledsna, men de hämtade sig snabbt och tränar nu på som vanligt. Ett gäng belgare är också kvar. En mattelärare från Falun som S känner är här och springer och skulle ha åkt hem för några dagar sedan. Han verkade dock bara glad när vi mötte honom i spåret igår. Får se vad som hinner hända tills på torsdag morgon när vår hemresa är inplanerad.

2010.04.17

Jag är toknöjd. Det har hänt nåt i kroppen, och jag orkar så otroligt mycket mer än för några månader sedan. Tiderna klättrar nedåt och de 16stycken 200:ingara med en minuts vila som tidigare låg på mellan 35 och 37 ligger för tillfället mellan 31.5 och 33. Eftersom jag inte har tävlat så är träningstider det enda jag kan jämföra just nu.

Några få 150:ingar med hyggligt lång vila idag gick i ungefär samma hastighet som ovanstående 200:ingar, så någon sprinter är jag inte just nu, men det kan jag leva med.

Eftermiddagen bjöd på trevligt distanspass där hela kroppen utom vaderna njöt till fullo. Hoppas inte vaderna skaffar sig veto.

Bemärkelsen dagens geni går till den tyska eller brittiska 400-meterslöparen, som först valde konstgräset på arenan som vomeringsplats, och sedan förflyttade sig till längd-gropen och fortsatte. Hans extra pålagda ljudeffekter var för övrigt också helt onödiga. Å andra sidan verkar det inte ha hjälpt att gå iväg till staketet heller, E fick nämligen publik i form av en gubbe på andra sidan arena-staketet som stirrade ogenerat. Sicket fôlk.

2010.04.16

Vilodag idag och en tur in till Faro stod på schemat. Var först lite skeptisk till att slösa bort en vilodag i ett shoppingcenter som planen var, men extremt regnande med Tors alla hammare seriekopplade på repeat gjorde att idén med shoppingcentret framstod som bättre och bättre.

Shoppingcentret var jättefint! Karin och Björn hittade det när de rekade omgivningen på sin semester i höstas. Fint byggt och riktigt roliga affärer. Och sjukt gott kaffe! Betalade nio kronor för en latte som tveklöst var en av de godaste jag har druckit.

Gammel-tåg till och från Faro gav en massa tågfönster-seight-seeing med bondgårdar, planteringar, avsaltnings-anläggningar, storkar, hamnar, hästar i snören och en mängd andra roliga saker att titta på längs vägen.

2010.04.15

Jag mötte väggen. Eller näe, inte riktigt, men en detour in i skogen med två minuter kvar, följt av en timmes skakande och illamående i soffan blev följderna av snabbdistansen.

Sol, obegripligt korkat slarv med mat och vätska under eftermiddagen, och för mycket kaffe bidrog nog till totaltömningen. E och D mådde också skit, och stor eloge till småtjejerna som höll så länge! Allt enligt plan enligt Björn, även om vi nog drog på lite väl fort i vår iver. Inte lika fort som Johan såklart, men han hade ju å andra sidan en bra (snygg) rygg att ligga bakom.

2010.04.15

Vädret fortsätter att vara minst sagt omväxlande.

Vaknade till en riktig störtskur kvart i åtta och upptäckte efter frukosten till vår glädje att det blev soligt. For till arenan i värme och njöt av solen de första åtta tvåhundingarna. Sedan öppnade sig himlen och dränkte allt i sin väg. Andra halvan tvåhundringar var som tur var redan planerade att genomföras i spikskor.

Nu efter lunch har vi legat ute på solstolarna och stekt. April-väder som sjutton alltså. Nu väntar distans och styrka och ska vi lita till statistiken kan vi nog räkna med regn.

2010.04.14

Det regnar. Fast det visste vi ju att det skulle göra. Morgondistansen var visserligen varmare än vi hade vågat hoppas (men med den sjukaste motvinden) men eftermiddagspasset bjöd på rejält regnande.

Röd lera funkar bra som ansiktsinpackning, men är lurigt att få bort från kläderna. Kul styrkecirkel (precis lagom längd i hällregnet) där Björn - återigen - använde sin militära bakgrund. Vem behöver göra lumpen när man kan göra armhävningar för Björn? Björn visade också tydliga beskyddarinstikter när tråkiga portugiser stannade med bilen och iakttog våra baklårs-övningar.

2010.04.13

Sitter på tåget ner till Arlanda. Daniel, Elias och Johan sitter i samma vagn som jag på det överfulla två-vagns mjölk-tåget (Regina-tåg) och resten av gänget sitter i den andra.

A fick sitt pass imorse, E vägde sin väska på köksvågen och Daniel har redan levererat ett gäng citat. Allt är som vanligt alltså. Just nu sitter för övrigt Daniel och Elias och tjafsar; Elias vill veta nåt som Daniel vet och Daniel hävdar bittert att Elias bara använder det han vet om Daniel till utpressning. Elias erkänner att så har visserligen varit fallet tidigare, men inte längre. Som sagt, allt är som vanligt. Och Sara och Elin sjunger i takt, trots att de lyssnar på olika musik i sina mp3-spelare.

Den mobila internet-dosan i plast från Telenor visade sig ha begränsad hållbarhet och är just nu lagad med ett hårspänne.

Fast lite cred åt Telenor ändå, dosan funkar nämligen utmärkt så länge hårspännet håller ned fjädern.

2010.04.12

Portugal, here we come! Regn eller inte, det ska bli superskoj! Dessutom snöar det förhoppningsvis inte iallafall, vilket det visst ska göra här hemma..

2010.04.12

Mina rastlösa ben som hoppar omkring på nätterna, beror på för lite dopamin.

Såg delar av en dokumentär om urmänniskor igår, där det berättades att stenålders- och annat förhistoriskt folk genom att dansa i grupp utsöndrade just dopamin, som gjorde dem glada och som därmed var bra för hjärnans utveckling på något sätt. Att mitt hoppande och skuttande på Friskis är bra för mina hundvalpsben har alltså vetenskaplig grund.

Om det kunde utveckla min hjärna också vore det helt enkelt lysande. Vad tror ni; är det där med evolution något långsamt eller funkar det med tio Friskis-medelpass?

2010.04.12

Nu är jag visserligen lite partisk, men är inte killen på nästa nummer av Kadens en riktig pudding?!

2010.04.12

Jag har för en gångs skull packat väskan i tid. Det är bra. Eftersom väskan var färdigpackad redan igår har jag dock tvingats träna i samma sporttopp tre pass i rad, eftersom de mesta träningskläderna ligger nedpackade. Det var inte bra. Fotbolls-shortsen som fick vikas tre gånger i midjan för att passa var ur estetisk synvinkel inte heller bra. Förlåt omgivning!

2010.04.12

Har mellan vårutrensningar av garderober och förråd (det är tur att vi har stugan att lasta in grejer i) hängt med en bok på balkongen i det underbara vårvädret. Det gäller att ta alla chanser som ges till att få lite sol på huden, vi åker ju till Portugal snart. Både regnkläder och paraply är för övrigt nedpackade i läger-väskan. Hoppas väderleksrapporten har fel.

Lugn och skön helg fylld med diverse aktiviter. I fredags rullade jag lite mtb med Robban och mötte extremt typiskt nog två av Faluns största cykelfantaster, fröknarna S och E. Det blir svårare och svårare att övertyga framför allt fröken E, om att jag bara cyklar i yttersta undantagsfall. Jag verkar nämligen möta E varenda gång jag tar ut cykeln. Jaja. Kul att träffa dom iallafall.

Tog sedan en lååång sovmorgon i lördags, något som var evigheter sedan. Om kroppen blev förvånad över den långa sovmorgonen så var det ingenting emot vad huvudet blev när Robban plötsligt dök upp med frukost på sängen! Tre års trugande måste ha gett resultat! :=) Med en förmaning om att inte lämna kaffefläckar på nattygsbordet fick jag en fint fixad bricka kaffe och smörgåsar. Tack älskling!

Har också betat av tolv maskiner tvätt, en vårservice av andningsmusklerna hos sjukgymnasten, 60-metrare, en tredjedel av Elias' baklårrehab-program (som gav träningsvärk!), en riktigt bra film, en överdålig B-film, lite stadspromenad, en delad flaska rött (Brämhults hallon) och ett storhandlings-besök på ICA halv tio lördag kväll. Och en massa annat. Mys-helg. Nu väntar mys-måndag. Imorgon är det semester.

Konstaterar för övrigt att jag inte visste att det gick att vara såhär pigg. Det är en ny upplevelse att titta på klockan en kväll, konstatera att den är efter nio (åtta ibland), och ändå inte vara på gränsen till illamående trött. För att inte tala om hur kroppen reagerar på belastning, och skillnaden nu och nyss-förr. Konstigt att jag inte reagerade på det tidigare, men nice nice, underbart och många plus!

2010.04.08

Under ett par månaders tid har jag haft koll på Portugal-vädret, för att ha nåt att se fram emot under decimetrar och decimetrar nysnö och många minusgrader. Det har sett lovande ut. Det har stadigt blivit varmare och varmare, med fler och fler soltimmar. Tills nu.

Titta på de två väderkartorna nedan, och gissa vilken som är Falun och vilken som är Monte Gordo (klicka för facit).

Gissa också vilken dag vi åker på läger. Ni ska få ett tips. Det är den dagen det börjar regna i Portugal, följt av 13 grader och sol i Falun - och fjorton och regn i Monte Gordo.

Å andra sidan så vore regn ingen katastrof. Mer regn, mindre pollen, och med tanke på vilka problem jag hade med de där så gula, luftburna eländena förra året, så det vore kanske bra med regn.

För det vore ju synnerligen tråkigt att behöva träna inomhus på grund av pollen. Då tränar jag hellre inomhus pga 62 millimeter regn på tre dagar..

2010.04.07

Hur länge måste en två-fas-sås koka på spisen för att spontan fussion mellan klumparna skall uppstå? Nån som vet? Räk-röran har kokat i 45 minuter nu och det enda som händer är att klump-fällningen antar samma färg som den desperat tillsatta sojan.

2010.04.07

War of the titans eller Jag-vill-inte-bliva-stur? Jag låter det vara osagt men här är mina bröder.

Vet inte om Henk har för vana att brottas med sina polare hemma i köket, men Hanna verkade iallfall rätt oberörd när hon tog upp tidningen och började läsa.

Fler påskbilder.

2010.04.07

Aha. Det var svarta vinbär, inte blåbär, som jag hällde i filmjölken. Det borde ju om inte annat innebära en C-vitamin-boost. Hoppas jag. Annars har tinningarna slagit knut på sig själva i onödan.

2010.04.07

Första-hjälpen-kunskaper är alltid bra att ha. Framstupa sidoläge blev till exempel en frekvent använd position mellan tvåhundringarna igår.

Fyllde sedan på energiförråden med himla god älg-biff (tack igen för älgfärsen, mamma!). Kanske iochförsig ingen slump att biffarna blev goda. Vi hade ju en publicerad stjärnkock på besök.

2010.04.05

Ah, underbart gott! Riktiga björnbär istället för köpta! Aningen mindre men hundra gånger godare. Tack mamma!

2010.04.05

En på flera sätt insiktsfull helg. Vissa påminnande om insikten att Bohrs atommodell bara är en modell och att inte verklighet, och vissa riktigt tunga.

En världsligare insikt var att jag hade vilodag igår och ändå vaknade med träningsvärk imorse. Hur det gick till? Det började ungefär såhär..

"- Sofia, vi måste fixa rosten på Forden!" (Robban)
"- Japp! Ska vi göra det senare?" (Sofia)
"- Nej, vi måste göra det nu!" (Robban)

Lydigt åkte jag därför runt till ett par olika ställen i stan och införskaffade rost-eater, en rostbarriärsfärg och en vit rostbarriärsytterfärg medan Robban tränade.

Efter Robbans träningspass och Flandern runt på teve fortsatte det ungefär såhär..

"- Ska vi fixa rosten nu då?" (Robban)
"- Vill du inte göra det senare?" (Sofia)
"- Nej, vi gör det nu!" (Robban)

..och slutade såhär..

(skrap med metallborste en, två, tre gånger)
"- Sofia, jag oooorkar inte mer!"

I klartext så slipade pappa bort all rost med en inte helt självgående maskin, följt av att jag metallborst-borstade (minus de tre borstdragen som Robban gjorde), lade på två lager rost-eater, ett lager zinkfärg och två lager vit barriärsfärg under ett antal timmar. Medan han som drog igång alltihop omväxlande låg utslagen i solen på grusgången och omväxlande åt godis ur ett världsdels-stort påskägg inne i soffan. Men rosten är ju borta nu iallafall.

2010.04.04

Tja.. vad säger man.. Men Karlskoga vore ju inte Karlskoga om det inte vore så att killen på macken flirtade för mycket, att det kom pappglas med coca-cola flygandes ut på E18, eller att Karlskoga-bilister som skall svänga vänster vid Coop i östra Karlskoga konstant och utan att fundera över att göra annorlunda lägger sig i vänstra körfältet i den västra delen av stan, en mil tidigare. Var stad har sin charm.

2010.04.03

Härlig påsk/50års-lunch hos mormor med god mat (så långt ifrån påskmat man kan komma, det var fler mangosar än ägg på bordet - perfekt!) och trevligt sällskap av släkt-fôlk. Underbara L som var den som fick alla att komma dit, kunde tyvärr inte vara med själv. Vi saknade dig, L, och ser fram emot nästa gång!

Födelsedagsbarnet själv uppvaktades i fågel-tema och lyckades också på nolltid lösa rebusar som bara inbitna korsordslösare skulle ha en chans att klara. Att apa heter "lar" var en ny lärdom. Grattis morbror M!

Bilder ligger på den vanliga släkt-sidan med det vanliga inlogget.

2010.04.03

De första fyra kilometrarna var underbara. Härligt vårig, mjuk grusväg. Väldigt mycket älgspillning längs vägen, men det reflekterade jag inte så mycket över. Först.

Det visade sig dock att att den fina grusvägen var fin för att den hade skottats. Plötsligt var det inte mjuk vårväg med älgspillning längre, utan 40cm djup snö där älgarna av spillningsmängden att döma helst hade låtit bli att gå mer än nödvändigt. Plogningen upphörde dessutom precis vid ingången till Backarna.

Jag testade allt, från att försöka följa i de få snövandrande älgarnas spår (svårt, de tar väldigt långa kliv), till att springa ovanpå skaren (jag väger 58 kilo, jag gissar att tjälen klarade ungefär 57.5) till att följa det enda stråket utan tjäle (som visade sig vara snö ovanpå en bäck). Eländigt att springa alltså, men bra jobb för hjärtat. Och du skulle ha varit med, Anna, jag såg spår av ditt favvo-djur.

Svårsprunget eller inte så var det en superfin, solig dag, och när snön väl var bortplogad igen så blev det ett forsatt fint pass. Även för benen, inte bara för hjärtat.

2010.04.02

Påskägg för barn eller skrämselpropaganda mot påsk-godis? Visserligen hade nog Henks ägg (det i mitten) ursprungligen ett mindre ondskefullt uttryck (de blodsprängda ögonvitorna var ursprungligen vita - det var Jontes polare som målade dem röda) men ändå. Scary eggs. Kul att de är framplockade varje påsk är det iallafall.

Mammas gamla ägg kom också fram tillsammans med en lapp i ägget om att ägget - alltså det här, alltså det gröna ägget - var hennes. Inte lätt med många syskon :=)

2010.04.02

Henk, Jonte, pappa och Hanna försöker introducera mamma (som har haft samma mobil i tio år, en Nokia) till nya funktioner som fotografering, mms och långa sms på en ny mobil. Till råga på allt en Sony Ericsson där alla knappfunktioner är omvända mot Nokia.

Bara att övertyga mamma om att ovanstående funktioner kan vara användbara låter som en pedagogs eldprov och det är underhållning på hög nivå att lyssna.

2010.04.02

Snacka om april-väder. Under en 7 km lång förmiddagsjogg växlade vädret mellan regn, sol, regn igen, sol igen, vindstilla, halvstorm och slutligen sol. En halvtimme efter att jag kom tillbaks snöade det, för att nu återigen vara strålande sol.

2010.04.02

Ur askan i elden. Vi är hos mamma och pappa i Karlskoga. Robban gläds alldeles för mycket över pappas förråd av Lapsang-thé som jag trodde att jag aldrig skulle behöva se (eller känna lukten av) igen.

Som tur är verkar Lapsang-thé vara ganska svårt att få tag på. Jag skulle tro att det beror på att skyddsbladet sällan går igenom livsmedelskraven. Måhända säljs det på järnhandlar. Huvudingrediensen är nämligen (av lukten och smaken att döma) ren tjära.

2010.04.01

Fortfarande snorig och halsen gör ont morgon och kväll. Lite som allergi, men eftersom polarvintern nätt och jämt har lämnat byn, så känns det högst osannolikt.

Det finns visserligen en liten möjlighet att jag har utvecklat snö-allergi, något som skulle vara hur bra som helst. Tänk er att ha ett intyg att visa familjen och andra snö-älskare där det står;

"Tyvärr, Sofia kan inte åka skidor i snålblåst, minus tjugo och bakhalt idag, hon är allergisk. Rekommendationen är istället tjockmatta och shorts alternativt ett väl fungerande löpband på ett varmt gym."

Fast nu är det ju bara 75-talet dagar kvar tills D-Day, då jag rimligen borde bli gammal nog att fatta egna beslut om min vistelse alternativt icke-vistelse i snö och kyla. Så jag kanske inte behöver något intyg trots allt. Hursomhelst får snön gärna försvinna nu.

2010.04.01

Om Brad Pitt är God's gift to women, så är "nya" excel God's gift to engineers. Till oss låtsas-engineers som inte uteslutande använder Matlab alltså. En del smågrejer som strular, som att formatet default:as till .xls (och därmed alldeles för kort, 65.536 eller vad det är rader blir väl ingen glad av) och att man måste ändra tillbaks formatet manuellt, men snyyyggt!

Jag visste väl att det fanns en fördel med att inte bli alltför bra med det gamla excel. Det nya är nämligen väldigt nytt.

2010.03.30

Edit angående att jag är hängig med kliig hals. Jag kanske bara inbillar mig. Eller näe förresten, varför skulle jag göra det? Jag ska ju inte till Belgien och cykla i regn. Därmed har jag ju ingen anledning att känna efter och vilja vara sjuk. Det finns det andra som har. Hehehe.

Fredrik har - möjligen aningen icke-sympatiskt - lagt ut en film på youtube när hans kombo Mattias står i en röd-grön röra cykelkläder och under sju minuter i telefon i princip ber på sina bara knän om att få slippa tävla i ett kallt, regnigt Belgien.

Argumenten går från att han saknar cykel-strumpor och kläder, till att han saknar träningstimmar, till att han nog - host host - faktsikt känner sig lite krasslig. Till slut erbjuder han t.o.m. lagledaren pengar för att slippa åka. Det går sådär. Robbans ansiktsuttryck när han såg filmklippet var en blandning av total lycka och totalt medlidande, han slipper nämligen Belgien i år.

Se Mattias desperata förhandling på youtube här.

2010.03.30

Hängig, hals-kli, heldäckad. Eller inte heldäckad förresten, men väl halvdäckad. Känns som om jag skulle ha glömt sova en vecka i sträck. Nog för att jag är disträ ibland, men inte så illa att jag skulle glömma att sova. Tror jag iallafall.

På tal om det så är det läggdags nu :=)

2010.03.30

Ursprungsplan: 200:ingar

Genomförande: Inte alls. Hals-känning och nåt i kroppen, som blev värre under dagen.

Reviderad plan: Ryggläge, honungsvatten, sömn och förhoppningsvis fit for fight igen imorgon.

Robban var hemma från jobbet igår och var hängig, så det är väl ingen jätteskräll att jag åkte på det, jag också. Han är helt frisk idag och jag räknar med att jag har lika bra läkkött som honom. Dessutom borde ju kroppen ha en mängd extra - och förhoppningsvis virusbortfösande - energi att tillgå nu när jag (hoppas jag iallafall) sover utan mina gymnastiska valpbens-övningar.

2010.03.29

Mycket Stockholm blir det.. Även denna söndagskväll (liksom förra veckan), åkte vi bil den fantastiskt spännande, 170 km raka vägen mellan Stockholm och Gävle. Den lilla omväxling som avfartsvägen till Gävle innebär, grusas snabbt till monotoni av nio nästan lika raka mil till. Givetvis med undantag av Hofors och de fem pizzeriorna längs den 400 meter långa genomfarten. Även denna söndag snöade det, dock i betydligt mindre mängder än för en vecka sedan.

Det var en bra och kul helg bilåkandet till trots. I lördags åkte vi till Tony & Anette (svärfar) på lördagen och åt gott, spelade spel (beklagar förlusten Robban, det måste ha varit tufft) och sov bland kvittrande fåglar. På söndagen for vi vidare på kalas, Robbans mormor antog den aktningsvärda åldern åttio år. Som ett suveränt kul bonus-inslag hann vi också med att träffa Hajer och Henke söndag kväll, och fick känna några sparkar från den tydligen mycket aktive, simmande krabaten som åstadkommit att Hajer otroligt nog, för första gången någonsin, inte fryser inomhus (japp, det är sant!).

Det är ingen underdrift att säga att smaklökarna har fått sitt de här två dagarna - jättegod mat med egenplockad svamp hos Tony och Anette, god rostbiff med tillbehör (och tårta!) på 80-årskalaset, och kock-Henkes löksoppa på söndag kväll.

Sprang för övrigt ett 4*4min-pass igår förmiddag, och konstaterade förutom att cykelvägarna i Strängnäs är snöfria men att det i området runt kyrkogården råder brist på hundpåsar, att det finns kräm i benen, att det blev ett bra men kräkdrygt pass, att det verkligen är gristräningsperiod (citat Björn) och att denna träning jobbade ihop till en dags välförtjänt vila (idag).

2010.03.27

Jag måste göra en Edit av förrförra inlägget, det om könsroller i vår familj.

Upptäckte just att Robban, som igår fick i uppdrag att handla hem två varor - en liter mjölk och ett paket russin, verkar ha glömt att köpa russin (50% av de två varorna). Är inte det ett typiskt manligt beteende? Särskilt som han, innan han gick till affären sa;

"Va?! Tvåå saker? Det kommer jag aldrig komma ihåg!"

2010.03.27

Är det en slump att årets första distanspass sammanfaller med årets första regn, eller är det monsieur Murphy som har ett finger med i spelet?

Det känns för övrigt väldigt otyggt och farligt (jag känner mig rentav Maria-exposed) att behöva lämna säkerheten i den.. eh.. frigolit-isolerade inomhushallen med inbyggd takdropp.

2010.03.26

I vår familj är de traditionella könsrollerna totalt utsuddade. Ibland märks det mer än vanligt.

" - Jag lånade förresten din deo imorse, min luktar så äckligt."
" - Va? Har du gått med min deo på dig hela dagen? Och jag som trodde att min var slut, så jag använde din."

2010.03.26

För att mjuka upp benen lite mellan styrka, gris-pass och allmänstyrka klämde jag in ett gubb-pass på Friskis idag. Denna dag var det två gubbar som hade passet tillsammans och visade att Killar Kan.

Vad gäller klientelet som jympade så verkar det vara fler av manligt kön på modell-Gabriellas måndagspass än på gubb-jympan. Lurigt.

2010.03.26

Jag fick ett mms av Robban där han fotade sig själv i spegeln när han provade en skjorta på affären. Jag ringde upp för att fråga vad det var för litet svart, riktat mot spegeln, som han höll i handen.

Går extra hjärna, liksom extra järn, att få intravenöst?

2010.03.26

Ibland förlägger jag saker. Som tur är hittar jag också saker ibland.

Saker jag har hittat på sistone;

* Mitt ICA-kort

* Laddaren till iShuffle´n (i själva verkets lillebrors laddare, eftersom den första är spårlöst försvunnen - jag tror att den kan ha slukats av ett svart hål)

Saker jag har tappat bort på sistone;

* Robbans ICA-kort (som jag lånade för att mitt var försvunnet)

* iShuffle´n

Undrar om universum strävar efter ständig, momentan jämvikt.

2010.03.25

"Nu är det gris-träning", sa Björn i tisdags och syftade till grundperioden. Det stämmer. 8+8 stycken 200ingar (1 min vila) i måndags och 600:ingar idag.

2010.03.23

Att prata med A är som att prata med en smart version av mig själv. Himla bra!

2010.03.23

Mail;

--------------------
Hei Sofia!

Gratulerer, gjennom din deltagelse i vår quiz i fjor høst har du blitt trukket ut som vinner av en fristart i Grenserittet :-)

Oppgi voucher-kode XXXXX i forbindelse med betalingen så får du trukket i fra startavgiften pålydende NOK 700,-.

Mvh
(namn)

NB! Det er kun du personlig som kan benytte voucherkoden.
---------------------

Va?! 80 kilometer på en mountainbike från Strömstad till Halden? Hur fasen gick det här till. Om inte...

Aha.. Min bättre hälft..

2010.03.23

Undrar om tallriksmodellen är standardiserad. Kött på en tredjedel av den här tallriken betyder väl ett kilo eller så.

Vi köpte dessa tallrikar på IKEA i söndags. Jättefina, jätteSTORA - och jätteopraktiska. Dom går nämligen inte in vare sig i köks-skåpet, mikron eller diskstället. Men som sagt, snygga är dom ju.

Robban har dessutom utvecklat en alternativ tallriksmodell, som har att göra med antal ringar på tallriken. Man startar inifrån och ökar sedan antalet ringar utåt med antalet timmar i cykel-sadeln. Mer mil, mer kolhydrater. Enkelt och nästintill exponentiellt.

2010.03.21

Jag tävlings-repremiärade på Två Sjöar runt idag. Om man inte räknar med ett otränat Sylvesterlopp 2006 och ett brutet tjejlopp förra året så var det ett halvt årtionde jag tävlade senast.

Ett halvt årtionde! Då hade sossarna makten, jag gick fortfarande grundutbildningen på KTH, annandag pingst var en helgdag, Götheborg hade inte påbörjat sin Kinaresa ännu och rent allmänt känns det som ett helt liv sedan.

Hursomhelst var det skitkul att tävla igen! Jag ställde väldigt insmältande upp i motionsklassen, tillsammans med ett stort gäng gubbar och damer. Eftersom tjejelit och korta motionsklassen springer exakt samma bana så går det ju ändå att jämföra tider vilket var ett av syftena med race:et - att kolla tider för att kunna lägga upp vårens träning.

Med extremt snöfall blev det lite tungsprunget på vissa delar, men jag tror inte att det begränsande min löpning särskilt mycket. 25.33 sprang jag på, ca tre minuter längre tid än 2005. Jag är ruskigt nöjd med loppet; att jag kunde genomföra det utan andnings-snörp, ont i knät eller annat elände. Men framför allt vann jag det hårda psykologiska krig som pågick i mitt huvud loppet igenom, det är många trötthets-spärrar som växer tillbaks på fem tävlingsfria år kan jag lova. Men som sagt, bra känsla och skitkul! Bilder.

2010.03.20

Skidspels-helg! I år kollade jag först en stund på damernas 2*5km-lopp på teve, sedan satte jag mig på cykeln och cyklade upp till Lugnet - och hann se målgången. Herrarnas lopp spenderades i mördarbacken eller "killing-hill" som förra årets speaker översatte det till.

Ingrid och jag spenderade nog lika mycket tid med att leta bra platser (tak, broar, pinnar, snöbollar, snödrivor) som att kolla efter skidåkarna och det var varmt i solen! Aningen mycket norsk-röda inslag på prispallarna (Björgen respektive Northug vann) för att det skulle vara en perfekt svensk publik-dag men mer än väl godkänt.

Upptäckte till min förfäran att det finns en inte oansenlig mängd svenskar som har börjat vifta med norska flaggan ute i spåret. Istället för den svenska! Landsförräderi va?! Å andra sidan kanske en återskapad union med grannlandet i väst inte vore så dumt ändå. Bara vi ingår den fort. Innan oljan tar slut.

Nu ska jag till Arlanda och hämta en (citat); "brunbränd, tight kille in sina bästa år".

2010.03.19

Jag känner en kändis! Ni vet ICAs landskapsrätter-bok, som just nu alla med ICA-kort införskaffar över hela Sverige?! Emma är med i den! Hon har gjort en sill-sallad-förrätt, man hittar den under "Dalarna".

Verkligen imponerande att hon kunde komma ihåg receptet tänkte jag först, och blev enormt imponerad när jag fick veta att det inte var något gammalt släktrecept som jag hade trott utan att hon bara "hade snott ihop nåt".

Givetvis har jag köpt boken och givetvis ska jag testa Emmas recept på sidan 141! Jag har också behandlat bok-pärmarna med bilens servo-olja för bästa hållbarhet. Lång historia men man kan ju inte göra rätt jämt.

Grattis till publiceringen, Emma!

2010.03.19

Det var nog nio-tio år sedan jag senast tog av mig linserna, satte på mig glasögon istället - och såg någonting. Så länge sedan var de nämligen som jag hade glasögon med rätt styrka senast.

Förra veckan pallrade jag mig äntligen iväg och gjorde en koll och idag fick jag glasögonen. I plural, notera! Man fick nämligen två par till priset av ett, och med två par är ju chansen att man lyckas fumla rätt på åtminstone ett par brillor på morgonen större. Känns ovant dock. Hela världen blev välvd och böjd. Tror jag kör vidare med linser och ser glasögonen som ett reserv-attribut.

Dessutom kan det ju lätt bli ganska krångligt att ha terminal-glasögonen som jag använder framför datorn ovanpå ett par andra glasögon.

2010.03.19

Mina träningskompisar har vant sig vid att jag andas min "Chi"-andning under intervallerna. För att undvika att stämbanden drar ihop sig som de gjorde tidigare, så andas jag ut med motstånd under högintensivt arbete, allt enligt sjukgymnast-Karins instruktioner. Det låter "Chi", som första stavelsen i "Kina". Som sagt, ingen löpare reagerar. Det är annorlunda på gymmet.

Efter att ha iakttagit mina spänsthopp med låg vikt à la ju-fler- desto-bättre en stund frågade en kille vad det var jag sa i varje utandning egentligen. Eftersom samma kille minutrarna innan hade frågat om det var jobbigt, när jag låg och vred mig i syra-smärtor efter djupa sidhopp, så får man väl anta att syftet var att få igång en konversation. Med plus femton millimol i låren och en övning kvar var hans framgång i att skapa en konversation tyvärr inte så stor.

"- Säger du "tjugo" i varje utandning?"
"- Näe, (kort), jag säger "Kina"."
"- Jaha."

2010.03.19

De är här! Skid-huliganerna har intagit Falun! Underbart! Denna blå-gule man stod och väntade på sin kompis vid bankomaten och skrek, mycket ljudligt;

"Lägg ut! Lägg ut!"
(som reportern vid vässtyska ambassadens gisslan-drama i Stockholm ni vet).

Har ingen aning om vad det var han ville skulle läggas ut, men jag försöker väl vara honom till lags och lägger ut en (givetvis suddig av censureringsskäl) bild på honom där han halsar öl på gågatan. Varsågod käre hulligan!

2010.03.19

Om hostan är borta? Jag trodde det. Ända tills jag hostade upp hela frukosten imorse. En dos laktrits-hostmedicin senare var hostan i schack och det var bara att fortsätta dagen som vanligt. Fylla på med ny frukost bara. Skum hosta. Verkligen.

2010.03.18

Denna skylt sitter på Friskis i Falun. Från början bestod den bara av den översta meningen;

"Så roligt här!"

Efter en vecka dök den målade gubben och responsen upp;

"Så kul att man typ avlider"

Ska vi gissa på en prepubertial fjortonåring som tvingats ha skoljympa på Friskis & Svettis kanske? :=)

2010.03.18

Saker jag gärna hade gjort när jag kom hem från back-pass:
Duschat, ätit, tränat rodel i soffan

Saker jag helst hade sluppit när jag kom hem från back-pass:
Försöka skotta fram dörren som nätt och jämnt var öppningsbar med extremt mycket packad snö och is från taket framför den.

2010.03.18

Jag älskar att jag är löpare.

Idag hade jag planerat in ett backinervall-pass med Johan S (vi har egentligen vår-vila den här veckan, därav den fria planeringen). Johan S fick dock förhinder (och verkar nu ha fått påtvingat löpuppehåll över helgen? ta det lugnt, håller tummarna för att känningen går över!) och jag skulle därför springa backintervallerna ensam.

Inget konstigt med det egentligen, om det inte vore för minnet av hur ont det första post-influensa-kvalitetspasset i förregår gjorde. Jag hade behövt någon som tvingade ut mig. Eftersom jag inte heller skulle upp till hallen hade jag ingen tid att passa, och kunde därför skjuta på passet genom att dra ut på tiden på jobbet. Hade räkne-flyt och ursäktade (inför mig själv givetvis, såna här patetiska smärt-rädslor delar man ju inte med sig av) min fastnade tumme med att "jag bara måste ju räkna klart det här först". Till slut låste excel sig och ursäkterna tog slut.

Och nu kommer det fina med att vara löpare. Känslan, när det visade sig att det inte gjorde så ont som befarat, är underbar. Första kvalitetspasset utomhus, hur mycket långkalsonger, ullstrumpor och snö vid sidan av vägen det än må vara, är nåt speciellt.
Och som grädde på tårtan (för vem har egentligen grädde på mos?!) - det är så enkelt! Ett totalt 45 minuter (visserligen kort) back-pass. Bara att parkera bilen vid lämplig backe och köra igång. Jämför det med att vara cyklist. Krångel med däck, hjul, sadel, klingor, hundra lager kläder och massa annat drygt. Eller ryttare. Jösses. Det minsta man måsta ha som ryttare är ju en häst.

Näe, många plus till löpning som verkligen inte är en prylsport.

Mina nya Type A3 159 gram var förresten som raketer under fötterna, men tyvärr missade jag en del tider eftersom min Polar RS-800SD fick slut på minne :=)

2010.03.18

Inatt drömde jag att det fanns en ny ost i kylen (den nuvarande halfpipen börjar ta slut). Va?! Är det sånt hjärnan jobbar med när den sover? Varför lägger den inte sina resurser på att lösa större frågeställningar, som energifrågan eller hur man kan slinga hår på enklare sätt.

Slingade håret på frisörtekniska igår, en frisörskola i stan. De var fantastiskt duktiga och använde sig säkert av den nyaste tekniken men visst måste det gå att använda annat än folie när man slingar? En maskin som suger in bitar av håret i en spole, typ tomteverkstaden eller mjölkmaskin, behandlar med värme så att färgningen går fortare, och vips så är det klart.

Såna tankar upptog en stor del av mitt frisörbesök igår. Resten av tiden satt jag och halvslumrade. Och Emma, det satt en pensionär intill och hon halvslumrade inte! (notera olikheten)

.........

Frisörer har för övrigt en tendens att antingen platta (fullt förståligt, de lär ju inte ha en suck att se nåt annars) mitt hår, alternativt rufsa till det så att man ser nyvaken ut. Denna frisör plattade. Notera Stig Helmer-locken mitt på huvudet.

2010.03.17

Vet ni vad en Pepino är?

Det är en frukt. Frukten som gör en gurka torr och vattenlös. Frukten som kastas ned från flygplan för att rädda törstande i öknen. Frukten som smakar mer vatten än vatten. Jag undrade hur en frukt på exotisk-frukt-hyllan kunde kosta bara tre kronor. Nu vet jag.

2010.03.17

Första kvalitetspasset sedan influensan igår. Har kört på en dryg vecka med distans och styrka och det har känts bra. Tänkte att hostan skulle ge sig bara. Det gör den inte. Inte riktigt.

Tvåhundringar igår, ganska få, ganska långsamma. Trots det kändes det som att lungorna skulle explodera. Jag är ju gammal nog att veta att det bara är att genomföra (och genomlida) de där första, dryga kvalitets-passen efter sjukdom men usch! Hosta i lungorna och ynklighet i benen. Bra morot till att fortsätta hålla sig frisk iallafall.

2010.03.17

Jag är leeeedig idag! Unnar mig en hel Sofia-dag som bara är till för att göra roliga saker. Och fixa ett tjog ärenden.

2010.03.15

Efter tio års högskolestudier är fortfarande Dunkels (och möjligtvis magister Liljas) "preparand-matte-bok", en sammanfattning av gymnasiets matte, den mest användbara boken av alla.

Patetiskt att vissa saker aldrig fastnar. Men deriveringsregler är som maskrosfrön - de blåser iväg snabbt och flyger all världens väg på nolltid.

2010.03.15

Nyttiga björnbär? Till skillnad mot onyttiga björnbär?!

2010.03.14

Har spenderat dagen som funktionär på FaluKuriren-Spelen, Sveriges äldsta ungdomstävling.

Det var de lite äldre som tävlade idag, med klasser upp till sjutton år, så ljudnivån var med säkerhet lägre än igår när det var småknoddar som tävlade. Utom när Huddinge vann lagtävlingen kanske. Då blev det liv. Bilder från min kamera och bilder från funktionärs-Lars.

2010.03.14

Varde och leve PI. Hur många decimaler kan ni?

2010.03.13

Noterat om gym-klientel;

Gymmet vardag klockan 06.00: Lätt stressade, arbetande människor som strax börjar jobba. Det är rusning mellan maskinerna, och det skulle inte förvåna mig om pulsen är högre mellan övningarna än under. Förvånande många av 06.00-gymmarna ser ut som IT-och annat kontors-folk. Stillasittande jobb som kräver gym-start kanske.

Gymmet vardag klockan 07.00: Pensionärerna börjar droppa in. Varför vet jag inte, de har ju hela dagen på sig att gymma, men de kanske vill ha dagen fri för bridge. De flesta är sociala och pratar med varann. Några hetsar som sjutton.

Gymmet vardag klockan 07.45: Elever från Falu Fri (ett frigymnasium som har sin gymnastik på Friskis) droppar in. Det går ca ett stycke ambitiös elev på åtta har jag räknat ut. En trampar testcykel, sju tittar på. Företrädelsevis samma elev har jag märkt.

Gymmet vardag kl 18: En gång när jag var "just-in-time" till ett jympa-pass gjorde jag misstaget att ge en dam ett leende och säga "Åh va bra att det finns fler som är här precis i tid, då är jag inte sist alltså". Fick ett snäsigt och ilsket "Vaddå, vi stänger faktiskt inte förrän klockan 18, då går det ju inte att vara här klockan 18 heller!" tillbaks. Har fortfarande ingen aning om varför damen trodde att jag visste var hon jobbade. Baserat på ovanstående är min hypotes att människor är stressade även denna tid på gymmet.
.
.
.
Gymmet lördag klockan 14: Ganska mycket folk. Av dom som tränar är 90% killar. Samtliga av dessa män växlar mellan att träna sina biceps, klappa på sina biceps och inspektera sina biceps. Med inslag av en och annan (totalt rygg-farlig) magövning såklart. Musiken dessa 90% killar har valt är givetvis hårdrock och samtalsämnet kretsar lika givet kring kvällens kommande utgång. I linne eller tajt tröja får man väl gissa, med tanke på all tid som lagts på överarmarna.

2010.03.13

Nivea pearly shine. Så sannolikt det närmsta jag någonsin kommer att komma läppstift, att jag kände mig som värsta tjej-tjejen när jag köpte det.

Ibland tänker jag att jag borde vara lite mer tjej-tjejig. Vara sådär som tjejer "ska" vara. Kanske klippa naglarna med något annat än köks-saxen, börja använda en annan ansiktskräm än Nivea och byta ut tjock-kängorna mot högklackat. Kanske t.o.m. måla naglarna.

Det är inte så sannolikt. Det där med nagelmåleriet fallerar t.ex. alltid när det är dags för höger hands naglar. Eländigt svårt att hålla färgen på själva nageln och inte ha den över halva handen.

Skyller på att jag var ute och byggde snögrottor och lekte militär när mina tjejkompisar tränade nagelmåleri i barndomen. Nej, det är nog bäst att lämna tjej-tjejigheten till andra, bättre lämpade individer. Dessutom är jag ju naturligt vacker. Eller vänta, naturligt bra på att bygga snögrottor var det ju.

2010.03.13

Berätta lite om kärnkraft och kärnavfall för en 15-åring, och du har möjlighet att stå öga mot öga med ett geni.

"Men varför vidareanvänder man inte kärnavfallet? Kan man inte få bort det radioaktiva? Vad är motsatsen till radioaktivitet, motsatsen kanske kan neutralisera det, som när man är sjuk för att man har brist på nåt, och sedan blir frisk när man äter det man har för lite av."

Om alla 15-åringar besitter en så öppentänkande och bright hjärna så behöver vi nog inte oroa oss över energiförsörjningen så länge till.

2010.03.13

Jag vaknade imorse och kände mig nedtyngd. Det var jag också. Tre tjocka täcken för att hålla värmen väger en del.

2010.03.12

Jag är nykär.

159 gram Saucony Type A3. Återstår att se ifall kärleken blir lika djup och varaktig som med dess föregångare Type A2. Sulan är tyvärr lite omgjord från A2:an, men jag joggade med den igår och den kändes bra. Den känns lite studsigare än A 2:an trots att den är lättare, och det är lite DC trainer-känsla över den.

2010.03.12

Äntligen en Friskis-ledare i Falun som har förstått det här med koordination på jympa-pass. Ju mindre koodination desto bättre alltså. I Falun verkar alla Friskis-ledare (utom en, plus denna då) vara gamla dansare, för nästan alla pass består av tusentals danssteg som är omöjliga att lära sig om man inte går på samma pass varje vecka.

Jag går på jympa nån gång då och då som aktiv vila och för att öka på rörligheten lite. Då är det perfekt att ha en medelålders karl som ledare, som sannolikt besitter samma förmåga till koordination som jag, och som till skillnad från sina dansande kollegor instruerar samma övning i mer än tre sekunder så man hinner registrera vad man ska göra. Pianomusiken få man väl bara svälja.

2010.03.12

Bra saker med att Robban är borta;

1. Jag slipper kolla på "På Spåret" ikväll.

2. Jag kan ha på mig urtvättade, gamla trosor utan att någon kommenterar hur fula dom är (det är dom iochförsig) och kan därmed skjuta på tvätten (se föregående inlägg).

3. Jag kan utföra vetenskapliga experiment i kylskåpet.

Sedan ett par dagar tillbaks har det luktat organ-lab i kylen. Jag hittade källan (källorna) idag. Total-mögliga grönsker i en skål, kvarlämnor från en taco-middag för länge sedan, och minns jag rätt så återanvändes grönsakerna redan då.

Ena skålen (vetenskapligt noterat bestående av paprika och bladspenat) innehöll två olika sorters mögel. Dels en "standard"sort, en vanlig vit och luddig en (till vänster i bilden nedan), och dels en sort som jag faktiskt aldrig hade sett förut.

Den nyupptäckta mögel-sorten påminde lite om maskrosor i miniatyr, och bestod av vita spröt med svarta prickar längst ut på varje spröt. Spröten (till höger i bild) växte i en tuva på en paprikabit. Väldigt spännande och jag undrar om det nya möglet härstammar från någon besprutnings-kemikalie kanske, det såg som sagt inte normalt ut.

Nu hade jag ju visserligen gärna följt vidareutvecklingen av nymögel-tuvan (genom en glasruta helst), men eftersom den redan vid upptäckten påminde om ett elakt murmeldjur var jag alltför rädd att den skulle förvandlas till ett monster, så jag slängde hela odlingen. Hoppas jag inte gjorde någon mögelbiolog ledsen.

Robban påminde mig också på telefon om att kolla grönsakslådan. Det var nog tur. Det låg en väldigt mjuk bit gurka längst ned.

2010.03.12

Dåliga saker med att Robban är borta;

1. Jag saknar honom såklart.

2. Blommorna behöver vattnas, golvet behöver dammsugas och min favorit-träningsbag har gått sönder och skulle behöva sys ;=)

3. Tvättberget minskar inte då och då som det brukar göra när Robban är hemma, utan verkar bara växa. Lurigt.

2010.03.12

Robban har varit i Portugal i 6 dagar nu. Första dagen fick jag ett sms med telefonnummer till hotellet, och rumsnumret. Varje kväll efter det har jag fått ett sms där det står "På rummet nu". Och inget mer. Eftersom jag känner Robert så väl så vet jag att smset egentligen betyder;

"Hej älskling, du är världens finaste och bästa! Om du vill och har tid så kan du få vara jättegullig att ringa upp mig på hotellrummet. Älskar dig. Puss."

Jag undrar om han går in på "Sända meddelanden" varje kväll och skickar samma meddelande om igen, eller om han skriver nya med exakt samma ord.

För sakens skull måste jag ju berätta att han skriver gulliga sms också. Såklart.

2010.03.12

Det har varit en rätt kaotisk vecka så jag har inte hunnit fundera så mycket på "valpbens"-diagnosen jag fick i måndags. Dock trillar det ned någon liten polett då och då.

Jag börjar inse att det kanske inte är någon slump att jag har en pilatesboll under skrivbordet så att benen aldrig är stilla, eller att jag har införskaffat en grov rotborste att skinnflå benen med, eftersom det kryper i dom.

Rotborsten hjälper för övrigt inte. Får väl se om extra dopamin funkar. Annars fick jag tipset att alkohol skall vara dopamin-frisättande. Får väl börja dricka upp vinet jag häller upp åt mig på fredagskvällar, istället för att hälla ut det och dricka betydligt mer törstsläckande saft. Undrar om jag någonsin kommer bli vuxen :=)

2010.03.12

Frågan vi alla ställer oss - vad pysslar Suss o Ylva med i Thailand egentligen ;=)

2010.03.12

Skapligt snöras från grannens hustak ut mot gatan.. Förra året var det två stora tak-ras från våra hus.. Båda gångerna gick samma stackars kille med hund förbi, precis framför raset. Undrar om han var i närheten igårkväll också.

Igår noterade jag också när jag kom hem att det hängde snö från taket över husdörren, och gjorde ett mentalt memo-to-self, att öppna dörren försiktigt nästa morgon. Vad tror ni hände när jag slängde upp dörren för att hämta tidningen imorse? Japp, dörrkant mot överhäng. Is- och snöras. Klarade nacken iallafall. Hade inte varit någon bra start på dagen med is innanför kragen.

2010.03.09

Började mjuka upp benen lite idag efter influensan eller förkylningen eller vad det nu var jag hade förra veckan. Tränade på bra ett tag innan jag blev sjuk, så jag hoppas att det ska gå hyggligt snabbt att komma tillbaks. Jag hoppas också att mängden upphostat slem är proportionellt mot hur fort det kommer gå att bli helt host-fri.

2010.03.08

Såg att förra inlägget blev ruskigt långt så här kommer en sammanfattning för den som inte orkar läsa;

Bortasömn, hotell, E.T., hundvalp, mask, videokamera, frukost.

2010.03.08

Jag sov borta inatt. Det gäller ju att passa på medan Robban inte är här. Åkte till ett ställe där jag fick väldigt mycket uppmärksamhet. Faktum är att jag t.o.m. blev filmad medan jag sov.

För att ta det från början så var jag ju extremt trött i höstas. Sover man 15 timmar plus per dygn som jag gjorde då, är det inte normalt att vara så trött att man somnar så fort man sitter stilla. Jag slumrade till så fort jag hamnade i en bil-kö och försökte undvika bilkörning genom att cykla. Vid ett tillfälle somnade jag istället på cykeln, i en nedförsbacke. Sannolikt var den extrema tröttheten en återhämtnings-reaktion på förra årets stress men läkaren ville kolla upp det noggrannare och jag fick en remiss till en sömnklinik.

Stress är för övrigt verkligen roten till så mycket ont, jag är övertygad om att en multivariat analys av dåliga beslut, sjukdomar och konstigt beteende i världen helt klart skulle ge stress som den starkaste faktorn.

För en månad sedan fick jag ett brev från sömnkliniken där den beräknade väntetid utlovades till 12-14 månader. Eftersom jag har blivit väldigt mycket piggare sedan i höstas tyckte jag bara att det var bra att det tog tid. Ingen mening att göra en sömnregistrering när allt är bra. I fredags eftermiddag ringde dock kliniken och hade fått ett återbud till söndag kväll. Försökte slingra mig lite, vafasen åka ända till Avesta för att registrera hur bra jag sover är väl onödigt, men blev övertalad av Robban. Det var tur.

Avesta är fint. En stor dalahäst har dom iallafall. Väl på sömnlab fick jag ett eget väldigt vitt men trevligt rum, fick veta var duschen fanns (och fick även ett lycka till att få ut elektrod-kladdet ur håret morgonen efter), fick veta vilken tid det var väckning och var det serverades frukost. Som ett hotell, men inte riktigt.

Det är ju nämligen ganska få hotell som klär in sina gäster i ett större antal elektroder, och sedan använder upp en halv rulle kirurgtejp för att vara säker på att dom sitter. Det är också få hotell som ger sina gäster "kondom-mössor" i bandage-material med tillhörande hakband att bära över elektroderna. Och frågan är hur många hotell som skulle få återkommande gäster om de filmade gästerna när de sov, eller registrerade gästernas varje andetag. Tur att detta inte var något hotell. (fast personalen höll helt klart hotell-standard om inte bättre)

Vet inte exakt hur många elektroder det blev sammanlagt, 15-20 kanske. Ett flertal på huvudet (och japp, "limmet" i håret var rätt kladdigt), en bakom varje öra, bredvid varje öga, på kinderna utanpå käken, på hakan, under hjärtat och två på varje skenben. Dessutom fick jag två pinnar kopplade till en mask upp i näsan, läges- och andetagsmätare kopplade runt mage/bröst och en syremättnadsmätare på ena pekfingret.

E.T.-bild härifrån

Syremättnadsmätaren, ja. När jag släckte ljuset för att sova fick jag faktiskt bita mig hårt i läppen för att inte skratta högt (och totalt idiotförklara mig inför den stackare som satt bakom kameran och tittade). Syremättnadsmätaren
sitter nämligen längst ut på fingret och lyser skarpt rött.

Det kändes nästan grymt att befinna sig i en så given E.T.-situation och inte kunna dela den med någon. Fick till slut gömma fingret under filten för att sluta skratta. Hade jag inte varit så insnurrad i sladdar hade jag hämtat kameran och bjudit på en E.T. phone home-show. Tyckte inte (just då) att det var värt att ringa på sköterskan bara för att föreviga E.T. Jag ångrar mig. Med masken och kondom-mössan hade jag skrattat mig tio år äldre.

Sov rätt dåligt hela natten faktiskt. Varje gång jag var på väg att somna tänkte jag "Yes! Nu somnar jag! Nu kan de snart börja registrera min REM-sömn!" - och vaknade. Dessutom var det någon i ett avlägset rum som snarkade då och då. Sånt man får räkna med på ett sömnlab kanske. En av gångerna som jag vaknande var jag bokstavligen förvandlad till en spole med 15-20 sladdar snurrade runt mig. Fick snurra upp mig 360 grader för att komma loss.

Hur det gick då? Jag snarkar inte. Det är bra. Jag har inte andningsuppehåll. Det är bra. Däremot har nog Robban haft rätt när han säger att jag "sover som en hundvalp", som det rycker och sparkar i benen på. Med största sannolikhet (läkaren var säker) så lider jag av något som heter "restless legs". Nu kanske det inte är en sådan jätteskräll att jag har ett syndrom innehållande ordet "restless" , men jag har aldrig haft en tanke på det tidigare.

Under sju timmars sömnregistrering mikro-vaknade jag upp i snitt nittion gånger. Per timme. Det syns tydligt på elektrod-kurvorna hur det rycker i benen, oftast båda samtidigt, och hur hjärnvågorna direkt efter det går över i "vaken" en stund, utan att jag medvetet vaknar.

Var tredje minut blir alltså min sömn störd. Jag tycker att jag är väldigt pigg nu, eftersom jag jämför med hur trött jag var i höstas. Dock hade jag höga värden på en sån där pigg/trött-sömn enkät som man använder sig av. Kanhända att det går att bli ännu piggare än så här alltså. Och framför allt - tänk vilken fabulös återhämtning benen (och resten av kroppen också för den delen) skulle få om jag kunde sluta upp med hundvalpsfasonerna. Kanske ingen slump att mitt immunförsvar har antagit en viss sil- (i vissa perioder t.o.m. durkslag)-liknande mekanism.

Av det jag har läst och fått berättat för mig sedan imorse, så beror åkomman restless legs (RLS) på för lite dopamin, en signalsubstans som bl.a. styr muskelfunktion. Många får det ärftligt (det finns två varianter) men det kan också påverkas av - gissa - stress.

Hur som helst finns det faktiskt medicin. Har man låga järnvärden så kan en spruta hjälpa, och/annars kan man faktiskt käka dopamin i tablettform, något som är möjligt sedan några år tillbaks. Har hämtat ut medicin redan, och ska börja med en halv tablett. Man lär ju testa. Funderar på att ställa ett vattenglas på varje ben, och se hur mycket vatten som finns kvar imorgon. Man vill ju kunna mäta :)

2010.03.07

Det är väl ingen som har missat att Robbans blogg har återuppstått? www.robertosterling.se är adressen, men det funkar såklart att gå dit via http://alltutomfotboll.blogspot.com också.

2010.03.07

Nu-Vill-Jag-Ha-Vår-tecken I och Nu-Vill-Jag-Ha-Vår-tecken II.

2010.03.07

Spännande Vasalopp, både i dam- och herrklassen! Synd bara att inte Tynell har några hundradelar längre ben (eller fötter).

Öijer körde upp sig rejält från Mångsbodarna (se föregående text), kul nog. 5.45.57 (plac 1800) stannade hans klocka på, lååångt ifrån min gissade tid men väldigt nära Robbans. Åtta sekunder ifrån Robbans tippade tid närmare bestämt, och jag tror att det var nära nog för att ta hem tippnings-segern. Gratulerar till tippningen Robban o till ett fint lopp Öijer!

2010.03.07

Vasaloppet! Många namn att följa. Min enda tippning har jag gjort på Öijer. Jag gissade på 6.23.01. Just nu (efter passering Mångsbodarna) är hans beräknade målgångstid 6.24.43. Men det är långt kvar, han hinner köra in de där 1.42 minutrarna.

2010.03.06

Om man är Falu IK:are och har lösenord (eller är lite lurig) kan man logga in och läsa på Falu IK's citat-bok. Citat-maskinen Ferry i all ära men vi är rätt bra vi också :=)

2010.03.06

Vasaloppet imorgon! Årets i särklass bästa teve-dag. Hade planer på att beskåda loppet från en testcykel, men med förkylningen i vägen så får det bli en traditionell frukost i teve-soffan istället. Inte helt fel det heller!

I samband med föregående inlägg kan jag även meddela att jag kollade i resultatlistan på nätet och hittade JONTE anmäld till Vasan ett år (2004)! Nu åkte han ju visserligen inte, men bara att vara anmäld var mer än jag hade förväntat mig. Inte dåligt! ;=)

2010.03.06

Min data/dator/telefontekniker, minstebror, var här i eftermiddags och hjälpte mig - surprise - med datorn. Vi tog även en promenad till Gruvan som pga mitt post-förkylningsdäckad-tillstånd blev väldigt långsam. Så långsam faktiskt att vi mötte både Fet-Mats (innan han blev fet) och Bert Karlsson.

Minstebrors frisyr efter mössan (bild ett) stärkte antagandet om att vi har samma hår-gener. Och för att förtydliga bild nr två - bara för att man gillar datorer är man inte rädd för solen. Eller..?!

2010.03.06

Robban är på väg till Portugal, han åkte imorse. Värme och snöfritt. Jag ska också dit. Om 38 dagar. Vet jag exakt. Den gråaste, snöigaste dagen i februari gjorde jag nämligen ett cirkeldiagram som räknar ned antal dagar kvar till värmen.

Och jag längtar! Såg en remsa cykelväg som visade stora delar asfalt idag, och blev skitglad. Perfekt intervallsträcka med fäste kanske var tredje steg iallafall. Ska bara bli helt frisk först. Är mycket bättre idag, men har noll reserver och är fortfarande rätt matt. Hostan går också åt rätt håll, kanske tack vare den lakrits-smakande hostmedicinen.

Vad gäller Robbans resa så hade han faktiskt plånboken med sig denna gång, gissa om jag dubbelkollade. Tredje gången gillt :=)

2010.03.06

Det mesta i världen är på ett aller anant sätt kemi. Ibland undrar jag om kemi även kan förklara disken.

På organlabbarna för en tredjedels evighet sedan visste man ibland om att vissa blandningar skulle ge fällning, och fällningen skulle sedan användas vidare. Om man inte fick fram den fasta fällningen direkt (kunde vara pga föroreningar i ämnena, temperatur och lite andra saker har jag för mig) så kunde man tillsätta lite av en "färdig" fällning. Då "kom ämnena på" att de skulle bilda en fällning och vips så gick det blixtsnabbt.

Så tycker jag det är med disken också. Det kan vara tomt som i kyrkan i diskhon, men låter man en liten, ensam, odiskad sked ligga däri mer än tre minuter så vips - på nolltid har man ett helt diskberg. Fram för färre fällningar!

2010.03.06

Efter femtiotalet koppar chai den senaste veckan så borde man ju ha lärt sig nåt. Eländiga honungs-sked att vara alldeles för kort!

På tal om att lära sig i köket så kan jag tipsa om att slickepottar inte är gjorda av värmebeständig plast, och därför är dåligt lämpade som stekspadar.

2010.03.05

Bättre men hostan lever. Robban har skaffat hostmedicin åt mig nu, kanhända han vill sova på nätterna. Hoppas den hjälper. Är helt strålande väder utanför fönstret och med minus sjutton imorse kommer det nog att bli ett blixtsnabbt Vasalopp på söndag. Måste revidera min gissade Öijer-tid..

2010.03.04

Robbans hemsida är under omkonstruktion, så hans tävlingscykel inför säsongen smygpremiäras här.

Gissar att cirka noll av mina (kanske fler av Robbans) vänner blir exalterade över dessa bilder, men faktum är att den här cykeln är ganska smart - tycker man att cykel är tråkigt så kan man nämligen titta på de coola figurerna på ramen istället. Sen har märket underbart mycket attityd också - fingret längst till höger är ett foto av transport-tejpen på cykelkartongen.

2010.03.04

Hostan är värre än någonsin, annars mår jag bättre. Klarar mig cirka tio minuter åt gången utan att hosta ifall jag andas försiktigt och inte pratar. Annars är det betydligt kortare mellan attackerna. Sover i vardagsrummet nu när jag är sjuk och efter flera minuters ihärdigt hostande vid ett av mina många hostanfall inatt gick Robban, som vaknade av hostandet, upp och stängde sovrumsdörren. Imorse frågade han oroligt hur det var med mig;

"Jag trodde du skulle dö. Så jag gick upp och stängde dörren."

Vilken support.

2010.03.03

Efter fyra dagar på the honung, mjölk och lite filmjölk börjar aptiten återvända. Skönt. Hoppas detsamma händer även med rösten snart.

Hostan är kvar i högsta grad, men så länge jag inte försöker prata, stå, sitta, ligga, andas för fort, sova, andas frisk luft eller skratta så går det bra.

2010.03.03

Fyra dagar till årets TV-händelse - Vasaloppet. Gratulationer till Ylva som tog sig igenom HalvVasan igår, trots tidigt skavsår. Bra gjort!

2010.03.03

Henrik Öijer hade drygt 800 unika besökare på en dag på sin blogg häromdagen. Min sida hade drygt 800 unika besökare under hela februari, såg jag när jag fördrev lite sjuktid med att kolla statistik.

Å andra sidan har jag fortfarande den här sidan helt och hållet för min egen skull; i första hand för att jag har dåligt minne (jag vill komma ihåg vad jag har gjort), i andra hand för att jag har dåligt minne, i tredje hand för att jag har dåligt minne och i fjärde hand för inte behöva ringa mamma så ofta.

Dessutom skulle drygt 800 personer på en och samma dag aldrig kunna stava mitt efternamn rätt ;=)

2010.03.03

Inga streptokocker! Ett test av kräk-reflexen, a.k.a. halsprov, visade att det inte var några streptisar (ville kolla upp det eftersom det har förekommit på jobbet). Sköterskan som gav provresultatet sa att virusinfektionen nog snart är på tillbakagång eftersom febern har gått ned. Hon skrattade också hjärtligt, på gränsen till grymt, åt min viskande, kraxiga, knappt hörbara röst och sa att jag skulle gå hem och vara tyst. Jaha.

Robban har just gått hem från jobbet han med. Han är smårisig men förhoppningsvis kan han vila bort det. Han är för övrigt toknöjd med att jag inte kan prata, och tycker att diskussionerna här hemma flyter på bättre än någonsin.

2010.03.03

Efter fem minuters omväxlande viskande, omväxlande kraxande, lyckades jag göra mig förstådd på telefon med vårdcentralen. Fasen att ingen kan morse-kod längre (inte heller jag).

2010.03.02

Efter en kort promenad till OKQ8 för att fylla på med honung och mjölk, känner jag mig nu tämligen säker på att samtliga kvarvarande inre organ är väl förankrade på sin plats. Annars hade dom nämligen kommit med upp. Host-krafterna är extrema!

Mina kommunikations-vägar har sedan imorse blivit inskränkta till att innefatta kroppsspråk och/eller skrift, sedan rösten helt har försvunnit. OKQ8-expediten försökte vara rolig genom att skämtsamt säga;

"Vad sa du?"

när jag (misslyckat) försökte viska att han måste slå in kortnumret manuellt i läsaren, eftersom OKQ8:s kortläsare är från före nano-tiden nån gång och har svårt med magnetremsor. Han fick en omedelbar - visserligen mild men ändå - hostattack som straff och tog bara tveksamt tillbaks det påskrivna kvittot, greppande det med naglarna i yttre hörnet. Stackarn. Borde inte OKQ8 (eller någon annan) kunna erbjuda hemkörning av honung och C-vitamin som en snäll-mot-kunderna-tjänst. Jag skulle helt klart kunna lova att använda den!

Samtidigt som rösten försvann, försvann faktiskt också det mesta av febern. Inget ont som inte har nåt gott med sig.

2010.03.01

Temperaturen börjar krypa under 38. Visserligen med alvedon, men ändå - det finns hopp!