Gamla nyheter juli-augusti 2009
2009.08.29
Kräftskiva 2008. Musik-charader och kul. Och nyktert, vilket man kanske inte skulle gissa av hatt-bilden, men så var det.
Kräftskiva 2009. Eller vänta, det blev ingen kräftskiva utan en helt däckad lördagskväll i sjuksoffan istället. Jag mår nu som jag skulle ha mått imorgon. Ifall jag inte hade planerat för Brämhults till kräft-stjärtarna.
Men jag är inte bitter, jajamen så kan det gå, vad är en bal på slottet och så vidare och så vidare tomma ord tomma ord.
2009.08.29
Elin höll ihop det bra i Finnkampen, 2.11.34 i hennes typ tredje 800-meterslopp någonsin (varav tidigare två varit SM-lopp med 2.08.54 på SM nu senast). Hoppas hon är hyggligt nöjd. Mats låg länge trea och såg ut att spräcka finnarnas (förväntade) trippel i kula men slutade till sist fyra. Har ingen aning om hans PB men bästa svensk iaf.
Lätt-irriterad och grinig av min förkylning lade jag märke till några pinsamma fenomen från den publika sidan av teven;
Pinsamt ett i kampen måste väl ha varit herrarnas 1500 meter där en (liten) stor-tönt till svensk sprang i extremt snigel-tempo, med alla medel vägrande att låta någon passera honom, och sedan hade mage att lämna in en protest för att en av finnarna knackade honom på axeln. Jösses.
Inget namn nämnt men leta rätt på loppet på nätet så förstår ni vad och vem jag menar. Efternamnet börjar med namnet på ett hårt träslag (två bokstäver) som man framför allt förr byggde båtar av, och slutar med en plats utanför Västerås (H----), alternativt det engelska ordet för skinka plus "re" (H-- + re).
Pinsamt två: Annika Peterssons hår-associarer. Hon är säkert en jättetrevlig person, och hon är ju uppenbarligen en jäkel på spjut, men två ihopsatta, halvdecimeterstora, olikfärgade, luddiga bollar mitt uppe på huvudet?! Förhoppningsvis var det något barn som hjälpte henne med frisyren..
2009.08.29
Lägesrapport från sjuksoffan. Huvudvolym, halsväggs-volym och självömkan har under de senaste 90 minutrarna ökat minst 100%. Självömkan-ökningen verkar vara exponentiell. Sjukt (bokstavligen) snabbt förlopp och då borde det kunna gå över snabbt också. Håller tummarna för det. Och för Elin, som springer snart.
2009.08.29
Den vaga huvudvärken, frossan, anti-apriten, hela-kroppen-ontet och totala tröttheten från i förmiddags fick sin förklaring när jag vaknade efter lunch-powernap:en vid fyra, och alla ovanstående symptom hade femdubblats. En lågoddsare är att det är Robbans förkylningsvirusar som spritt sig. Dammit som fan! Ikväll går den sedan länge framemotsedd kräftskivan med jobbet av stapeln hos JS. Vem ska nu vinna alla lekar?! Får spara kräftstjärtarna på burk som jag inhandlat till ändamålet tills aptiten återvänder.
Nu ska jag leta rätt på fler filtar.
2009.08.29
Elin springer 800m på Finnkampen kl 19.30 ikväll. Missa inte!
2009.08.29
Det är höstmarknad i Falun idag. Passande nog är idag också en av de första riktigt höstiga dagarna, med kall, klar luft och sol. Riktigt nice alltså.
Bondens egna marknad, som är det bästa påhittet sedan konservburkar i papper, var också super! Honungen som vi köpte förra året tog slut nu i veckan, så det var dags för ett nytt drygt kilo. Svärdsjö-bröd hamnade givetvis i påsen, liksom matolja från Sundborn och granskotts-marmelad (gott!).
Höstmarknad innebär också marknadsloppet. Tyvärr blev det "riktiga" loppet inställt pga för få anmälda (både Tjejmilen och orienterings-DM går i helgen) men Lilla Marknadsloppet blev av. 120 barn, nio år eller yngre, sprang 600 meter genom stan.
De äldsta sprang seriöst så fort de kunde, de yngsta som bara var marginellt längre än nummerlappens höjd gick mest och tittade på folket runtomkring (medan mamma drog dem i handen för att de skulle komma i mål nån gång), två ivriga löpare i fyraårsåldern började bråka redan i startfållan när den ena inte följde uppvärmnings-anvisningarna, en mamma vägrade sin son en medalj eftersom han "inte sprungit ett enda steg" och de femton sista i mål grät av olika orsaker. De skrämmande funktionärerna kanske.
Idrott är en distribution.
2009.08.29
Det där med att snika med sömnen kommer alltid tillbaks förr eller senare. I mitt fall förr.
Började jobbet i "riktig" tid igår, och eftersom jag har tre mängd-veckor kvar och därför fortfarande transporterar mig till jobbet cykelledes, gick jag upp vid halv 6. En helt normal uppstigningstid vid ett helt normalt sömnbehov. En onormalt kort natt om kroppen har onormala nio och en halv timmes sömn som krav (japp, undrar hur länge det kommer hålla i sig..?)
Däckade därför efter min jogga-cykeleländet-ur-benen-tur vid halv sju igårkväll och vaknade runt nio av att Robban (som dessutom är sjuk) hade fixat mat. Ynklig som få kände jag mig vill jag lova :(
Småslumrade sedan i soffan hela kvällen (var så trött att Robban vann två gånger i Skip-bo, vilket väl säger en del om trötthetsgraden :) ) men lyckades iallafall hålla mig vaken nästan ända till midnatt innan jag tvärsomnade igen och sov till halv tio imorse.
Jag kunde väl stå ut med all denna sömn om den åtminstone gjorde mig snyggare!
2009.08.27
Passade på att luncha med brorsan när jag ändå skulle in till stan på lunchen för att lämna telefonen idag. Utan att avslöja vad minste-bror jobbar med kan jag tala om att hans arbetsplats ligger nära högskolan, har med studenter i allmänhet och studenters kvällsaktiviteter i synnerhet att göra, och att han såhär i nolletider har mer fullt upp än vanligt.
Hursomhelst så åt vi (matlåda givetvis) tillsammans med några av hans arbetskompisar och jag kan bara konstatera att de samtalsämnen som berördes gjorde att jag kände mig tio år äldre och totalt tråkig. Inte ett ord om lån på hus, barnens utveckling (eller inveckling), räntan, börsen, fibrer, tapeter, husgrunder, bilar, idrott eller andra normala samtalsämnen.
Nej, det som diskuterades var hurvida ingredienserna i en drink (som jag aldrig ens hört talas om) innefattade anis eller inte, hur god en annan jaktmästar-drink var, hurvida juicen som stod i flaskor på golvet (med innehållsförteckningen "regenererat apelsin-koncentrat") var eller inte var så gammal att den inte längre gick att dricka (efter ett empiriskt försök beslutades det att den inte var drickbar längre, men den lämnades ändå kvar, för nöd-bruk får man väl anta) och ifall det gick att ersätta mjölk med "grädd-pulver" på burk.
Vi har kräftskiva med jobbet på lördag. Det är bra, eftersom vi på ett år har avhandlat allt som hände på den förra kräftskivan. Nu behöver något nytt att prata om. Förutom räntan och bilar.
2009.08.27
Hihi. Hittade telefon-kvittot. Två veckor kvar på garantin! Hur stor är chansen till det, brukar det inte vara tvärtom att det var två veckor sedan garantin GICK UT?!!
Tror jag ska gå och köpa en lott.
2009.08.27
Dammit. Min telefon har gått sönder. Öppnade en bild från blåtand igår och plötsligt låste sig allting. Har provat allt från omstarter till att ta ut batteriet till att titta på den argt, men ingenting hjälper. Ni som behöver ha tag på mig kan ringa på jobb-mobilen.
Enda positiva är att jag nu tvingas använda den "riktiga" väckarklockan som väckning, den med ett elakt, ilsket, skärande läte som borde vara förbjudet på morgonkvisten. Var smart nog att ställa klockan på golvet i vardagsrummet, så jag tvingades kliva ur sängen när den ringde. Vilket den gör många gånger när man snoozar med stortån.
Håll tummarna för att Elgiganten chockar och ger mig en ny telefon ögonblickligen bums.
2009.08.26
Sov i stugan igår natt. Härligt att åka ut dit ibland, det blir som en mini-semester mitt i veckan. En minisemester utan inomhusvärme :=) Tur att farfar var där och eldade i det "gamla" huset, så vi fick varmt i matsalen iallafall. Sprang distans när vi kom dit, 1.20 på stigar och grusvägar.
Efter
femtio minuter, trots cykel på förmiddagen, lång jobbdag, Robban sådär
energisk och dryg som bara han kan vara (kolla bilden som han fotade av
sig själv så förstår ni) och i princip obefintligt mellanmål, så dök den
upp igen. Känslan. Hur fort det går är nästan sekundärt till Känslan.
Igår hade jag kunnat springa hur fort som helst. Sparade en del på farten för att Robban (som springer oförskämt bra efter bara fyra-fem löppass, och med lätthet springer ifrån mig på de smala skogs-stigarna) inte skulle chocka sina nyuppväckta höftböjare mer än han redan har gjort.
Robbans kropp fungerar som en hund som äter upp allt i matskålen och inte förrän efteråt upptäcker att matsäcken har spräckts; hans kropp registrerar inte att den får slita förrän dagen efter. Igår var han pigg som en mört. Imorse förklarade han sig döende i träningsvärk. Vilket vem som helst som passerade sovrums-fönstret kunde intyga måste ha varit sant.
2009.08.26
För cyklister är detta inget nytt. Till fellow nypendlare kan jag ge några råd.
Cykling vid ihållande spöregn av monsun-typ
* Ödsla inte kraft på att trycka in bromshandtagen. Det är ingen idé.
* Detsamma gäller torkning av glasögon. Lönlöst.
* Ignorera stirrande blickar från medtrafikanter i bil och hundägare med paraply. Vad hade du förväntat dig?!
* Håll munnen stängd för att undvika grus mellan tänderna. Om möjligt, stäng även näsan.
* Sist men inte minst, för att beräkna när regnet avtar, addera tjugo minuter till din ankomsttid.
2009.08.24
Det var flera veckor sedan jag planerade in en ledig måndag idag. Vi skulle egentligen ha åkt ut till Robbans mamma och syrra med familjer efter bröllopet och vara kvar där ett par dagar. Tyvärr var Angelica rejält sjuk när hon vaknade på söndag morgon, så vi fick skjuta på besöket till en annan gång.
Min chef - som måste ha varit på bröllop tidigare - frågade skämtsamt ifall jag skulle ha måndagen ledig för att återhämta mig från bröllopet. Skrattade och sa att neeej - såklart jag inte behöver två dagar på mig för att återhämta mig från en liten bröllopsfest. Han är klokare än jag. Jag skulle behöva hela veckan på mig.
2009.08.24
Vi turades om att köra hem från Stockholm. Jag körde mellan kilometer 68 och 71 och Robban körde resten.
2009.08.24
Lika pigga som palsternackor som just har återupplivats efter ett årtionde i en livsmedelsfrys, spenderade vi några timmar på Ulricedals slott innan vi åkte hem till Carro och Steffe.
Tittade på medan Tony och Steffe satte upp (och drog ned, det där med mönsterpassning är inte lätt) tapeter, åt Carros supergoda pasta (inte dumt att ha en italienska i släkten) och gav Albin en tidig födelsedagspresent. Nu har han en cykel, precis som farbror Robban! (och luktar på blommorna, precis som farbror Robban)
2009.08.23
Jag
hade aldrig förstått varken det där med att gråta eller dansa hela natten
vid bröllop, men igår grät jag som ett barn under vigseln och dansade
till klockan fyra. Det var ett så otroligt fantastiskt vackert bröllop
och jag kan inte tänka mig två personer som mer förtjänar att bli lyckliga
med varandra. Festen efteråt var också super! Lyssnade på bra tal, åt god mat, skrattade skrattmusklerna nästan ur led åt toastmasters:erna och talhållarna, pratade knäskador med killen bredvid, rapporterade om några av de (få) icke-censurerade (och vissa av de censurerade) delarna av möhippan, sjöng en Suss- och Ylva-komponerad sång om Hajer och Henke, drack gott vin och dansade som sagt som man bara kan göra bland riktigt goa vänner.
När Hajer och Henke öppnar sina presenter senare idag kommer de (förutom ett felstavat grattis-till-brölloppet-kort) hitta en present som vi beställde långt innan deras önskelista publicerades, men som ändå, ända ned till färg-valet, stämmer överens med deras önskemål. Snacka om att vi känner dom väl! All lycka till er Hajer och Henke!!!
Bilder från bröllopet.
2009.08.22
Hämtade Robban på firmafest mitt i skogen igår, och slog troligen något sorts rekord i antal överkörda paddor. Ihällande spöregn och mörker verkar introducera en vilja hos paddorna att krypa långsamt (dumma jäklar, kan inte paddor hoppa?!) till andra sidan vägen. Den dummaste paddan av alla var den som gick över vägen FRÅN sjön. Nu är det bara att tvätta bort padd-innanmäte från hjulhusen så inte bilen rullar alltför tungt ned till Stockholm.
2009.08.21
Innan jag (halvvägs hem) kom på att jag hade glömt resterna av matlådan på jobbet, var jag sååå nöjd över att för en gångs skull slippa fundera över vad jag skulle laga för mat ikväll.
2009.08.21
Efter tjugo år i gemet känner Robban de flesta i cykel-Sverige. Det visar sig bland annat när det beställs cykelprylar. Några av hans tidigare lagkompisar jobbar med att packa grejer på detta ställe, och senast dök det upp en snusdosa med en fjäril i (?, !) med beställningen.
Den här gången kom det tillsammans med det beställda ett paket med en
halväten proteinbar inlindad i folie, en liten påse innehållande choklad-recovery-pulver,
samt några magnesiumtabletter. Givetvis tillsammans med användnings-instruktioner.
2009.08.20
Dagens träning gick bra. Det har gått tungt så länge nu, att jag nästan hade glömt hur det känns när det går lite lättare. 300:ingar med gångvila var dagens aktivitet. Tiderna är verkligen inget att jubla över, men äntligen börjar det komma tillbaks lite känsla.
Använde seriepausen till några av sjukgymnast-Karins andas-övningar (det där med att andas utåt lite då och då, och inte bara inåt, till exempel) och kapade sedan nio sekunder rakt av 300:ingarna. Då fattar ni hur långsamt den första serien gick.. :=) Men som sagt, känslan och att undvika total andnöd är det viktigaste just nu.
2009.08.20
Några av anledningarna till att jag älskar att bo i Falun, i klockslag.
16.20 cykel till träning
16.26 framme på Lugnet
17.56 cykel hem
18.01 hemma, dusch.
18.11 cykel till frissan
18.14 framme hos frissan
Nära är bra! Observera dock att cykla-till-frissan-tiden normalt är ca en minut. Under de tio minuter som jag var hemma och duschade, hann man spärra av gatorna runt polis-stationen där jag normalt cyklar och jag var tvungen att ta omvägen runt hela stan (vilket tog två minuter extra).
Vet fortfarande inte vad som har hänt vid stationen, det är en del pådrag vid polisbands-avspärrningarna men står inget på nätet. Personalfest i polishuset eller nåt annat?!
En skum kille cyklade ut från häktet precis när jag cyklade förbi på väg från träningen och prejade mig nästan. En bomb-kille kanske?! *misstänksam misstänksam*. Den presumptiva bomb-mannen hade dock polisbyxor på sig, så om det inte var ett insiderjobb av någon som led av allvarlig post-semester-leda så var det nog en helt vanlig polis med dålig respekt för vägbanan och andra trafikanter. Nog så illa.
2009.08.18
Efter den sedvanliga kollapsen och sömnen i soffan efter jobbet (det har dock blivit lite bättre med den saken, jag sover bara runt 40 minuter på eftermiddagen nu) blev träningen rätt sen, och den hamnade mitt under Musses 3000m hinder-final. Eftersändningarna på internet är verkligen guld värda! Kul att Frankrike tog brons, det blir ju annars lite enformigt med enbart kenyaner i toppen.
Robban fick svar på ryggröntgen idag, och det verkar vara som läkar-Klas trodde. En av "kuddarna" (vad det heter rent vetenskapligt och anatomiskt har jag ingen aning om) mellan ryggkotorna är inflammerad, och putar ut och klämmer nerv-roten (särskilt när han böjer sig framåt som han gör när han cyklar), varpå smärtan och ilningarna och disfunktionen i benen startar.
Bland annat sjukgymnastik väntar, men det ska gå att få ordning på det. Fit for fight om 4-6 månader trodde Gtb-naprapaten. Han fick fritt fram att försiktigt träna sånt som inte gör ont, och hängde med på mitt distanspass nu ikväll.
Cyklister i löpspår är alltid roliga att iaktta, men efter några dagars pendlings-cykling har jag full förståelse för deras löpteknik - höftböjaren blir alldeles förkrympt och det tar en kvart i början av varje pass att få tillbaks den i normalt läge igen.
Robban var för övrigt som en kalv på grönbete när han fick springa (och som en däckad kalvstek efteråt) och försökte bland annat springa med händerna ovanför, alternativt bakom, huvudet för att vara så aerodynamisk som möjligt och minska luftmotståndet i uppförsbacken i skogen. Med höftböjaren låst i 30 grader mot lodplanet. Gulligt men det gick rätt snabbt faktiskt :)
2009.08.17
Sven-Åke säger alltid att man skall "svettas in våren och frysa in hösten". Han har säkert rätt men då är man ju aldrig nöjd. Gjorde iaf mitt bästa för att frysa in hösten imorse när det kom en rejäl skur i höjd med Aspeboda, men bestämde mig för att det fick vara nog fruset när det var dags att åka hem - spöregnet var totalt och jag åkte bil istället. Nice. Den smutsiga cykel står kvar på tidningar på kontoret. Hoppas den har själv-tvättat sig tills imorgon.
2009.08.17
Tårögd och gåshud. Bekele.
2009.08.17
Facit från ungdoms-SM i helgen. Linda nia på 2000m och nittonde på 800m, Evelina brons på 2000m och femma på 800m, Hanna silver på 800m och i stav. Ingen dålig helg! Linnea tävlade om bästa-platsen framför Lily Allen-scenen vilket förhoppningsvis gick bra. Fullständiga resultat och tider från USM här.
Lisa och Elin gjorde också sjukt bra prestationer på JSM som gick samtidigt; båda tok-persade! Lisa vann 1500m på 4.27,93 och 800m på 2.10,90 och Elin tog silver på 400m på 55.20 och brons på 800m (som hon sprang för typ tredje gången någonsin) på 2.08,54. Superimponerande av båda!
2009.08.17
En dag som börjar med punktering och fullt synliga pb-ränder på underbenet, är nästintill destinerad att bli dålig. Jobb-motivationen efter en halv dags datakrångel höjdes trots allt (som vanligt) efter att ha passerat flagg-vakterna vid vägarbetet.
Sju minuter flagga upp, sju minuter flagga ned. Sju minuter flagga upp, sju minuter flagga ned.
2009.08.17
Stockholm är inte så speciellt. I lördags kväll när vi kom ut från centralbadet där vi möhippade en stund, kommenterade jag till Susanna (ur-stockholmaren) det faktum att det var så mycket folk ute på gatorna.
Sekunden efter att jag uttalat ett imponerat;
"- Wow, så här mycket folk har vi i Falun bara när det är raggar-träff",
hördes ett omisskännligt gummibrännande ljud från gatan längre ned, varpå en kilometerlång karavan med amerikanare och tillhörande raggare rullade förbi. Stackars Suss.
S och Y borde förresten få något sorts pris för sin snabb-förflyttning
i högklackat. Jag skrattade åt deras småspringande, öfverphös-liknande (från nollningen i Sundsvall) post-rökpaus-gång under ett paraply med texten "kol.se" (ni vet kol, lungsjukdomen som man får när man röker), och backade för att ta ett foto av det komiska - men backade rakt in i en parkerad cykel och förflyttade komiken till mig själv istället.
Som tur var hann ingen ta något foto av ben-och armtrasslet. Skrattar bäst som skrattar sist.
Bilder (efter viss grad av censur givetvis) från möhippan här.
2009.08.16
Hajer och Henke gifter sig nästa vecka, och i helgen var det möhippa för Hajer i Stockholm. Efter en kidnappning på motorcykel när hon trodde hon skulle till IKEA, väntade en handfull personer på Nytorget, skålade i Pommac och beklagade sig över den dåliga uppslutningen, innan vi övriga femton dök upp med den riktiga firar-drycken och brunch.
På
bilden till vänster syns de två killarna som fick agera T-birds och manlig
kör i "You're the one that I want", som vi spelade in i parken. Efter
tre omtagningar (videokameran fungerade inte de första tre gångerna) lyckades
vi till slut spela in musikvideon, men då med betydligt fler åskådare
och fotograferande japaner än det var tänkt från början.
Hajer visade att hon är en fena på att få telefon-nummer från okända män, samla in kalsong-lappar (ni vet tvätt-råden i linningen), signera naken hud och rulla kolasnören runt tungan, plus en rad andra viktiga göranden. Strip-moves på en stol, till exempel, som praktiserades under en timmes strip-aerobics, och enligt uppgift (när tanter från Falun hade gått och lagt sig) även uppvisades på krogen. Då utan guld-tajts.
2009.08.14
Solen lyser som en Zingo? Hur tänkte jag egentligen när jag komponerade ihop spel-listan, Pistvakt är ju knappast prestations-höjande..
2009.08.14
Efter gårdagens marathon-VM i att köra porslinsbuss såg jag ingen vits med att åka till jobbet i två timmar, så det blev en helt ledig dag. Det gäller ju att dra ut på semestertiden så länge det går.
Spenderade eftermiddagen (efter två timmars utmattad post-VM-sömn) med svampletande i skogen. Vi hittade hela tre (!) kantareller och en del taggisar, trattisar plus i princip obegränsat med oätliga (men fina) svampar. Under mitt distanspass idag, när jag absolut inte ville hitta någon svamp, passerade jag typiskt nog en massa stora kantareller.
Givetvis stannade jag och plockade dem, karaktär är ju ingenting man utvecklar över en natt.
2009.08.13
Vi har just varit på stadsvandring i Falun. Superkul och intressant och något som jag verkligen rekommenderar ifall man får tag på biljetter.
Vi fick lära en hel del om livet förr och om gamla platser och byggnader, allt berättat på ett humoristiskt, väldigt underhållande sätt. Grabbarna i femårsåldern som ifrågasatte allt och tvingade skådespelarna till improvisation, gjorde bara det hela ännu roligare.
Alla skådespelarna var verkligen superduktiga och väldigt bra, men "prästen från Leksand" var sårskilt bra och får fem brödkavlar av fem.
2009.08.13
Sedan i höstas, när kroppen fick nog av mitt sedan länge alltför höga tempo och drog i nödbromsen, har mycket hänt. Något som slog mig häromdagen, var att jag har utvecklat flera typiskt kvinnliga egenskaper. Inget konstigt med tanke på min köns-tillhörighet kanske men ni som känner mig vet att jag knappast är någon östrogen-översvämmande varelse.
Vissa saker kan jag leva med, som att jag, som alltid har haft stenkoll på höger och vänster och inte fattat hur man INTE skulle kunna ha det, på sistone själv sagt fel TRE gånger. Otroligt. Men lite åt det kvinnliga beteendet om man nu skall hård-dra sådana saker.
Mitt lokalsinne är om möjligt ännu sämre än tidigare. Förenklat sagt (med referens bland annat till min mamma) är det väl lite granna en kvinnlig företeelse att tappa bort sig efter att man har snurrat ett varv runt sin egen axel.
Mitt logiska tänkande verkar som tur är finnas kvar, men har kompletterats av något som jag misstänker är empati, och som väl får anses som en av de bra, användbara traditionellt kvinnliga egenskaperna.
Men det värsta av allt är att jag, som alltid har tyckt att tjejer som klagar över mensvärk är totalt övermesiga, nu verkar ha fått min vedergällning från kvinnoguden. Många gånger om. Att spendera en halv dag med ligga och spy och må så illa att en karl hade dött för länge sen, är inte superspännande.
Nej, jag vill ha tillbaks lite av mitt gamla tillstånd med en Eiffeltornshög smärtgräns, hud av titan och lokalsinne som en gör att jag hittar hem utan kompass. Jag kan tom tänka mig att kompromissa om empati-delen.
2009.08.12
Idag var mina gamla löpar-adepter här på besök. Superkul att träffa dom allihop, nu på sommaren när de tränar utomhus i Borlänge ser jag dom alldeles för sällan.
Vi
startade med äventyrsgolf (där Robban tyvärr kom sist enligt vårt poängsystem),
fortsatte med grillning, matlagning och middag, och avslutade med Robbans
kladdkaka med hela (i vissa skedförstörande fall väldigt hårda) chokladbitar
i. En hel del videobloggsdiskussioner blev det också. *Tjaa
tjaa*I helgen väntar USM i Växjö för gänget.
Bilder.
2009.08.12
Uppfostrad inom industrin som jag är, är jag van att tänka tillbudsrapportering så fort någonting "nästan" hände. Ju fler tillbud som rapporteras, desto färre olycksfall kan förebyggas enligt statistiken.
Dagens tillbudsrapportering hade lytt så här;
* Nära att krocka med rådjur på väg till jobb (på cykel)
* Fick inte ur skon ur pedalen utanför avdelnings-ingången och var ytterst nära att antingen falla eller krascha rakt in i glasdörren
* Tvingades cykla onaturligt fort uppför backe för att inte stoppa upp efterföljande biltrafik vid det enfiliga vägarbetet
2009.08.11
Sjukgymnast-Karin är verkligen super! Fick några kompletterande övningar för att underlätta för andningen idag, får se om de funkar lika bra som de förra.
S-K trycker mycket på att andningen i själva verket bara är muskler och leder, som är påverkbara. Har fortfarande ganska stora problem att få in tillräckligt med luft (eller iallafall att tillgodogöra mig syret) när jag ligger högt i puls, men med hennes special-andningsteknik funkar det betydligt mycket bättre än i våras och jag hoppas och tror att det såsmåningom ska kunna bli i princip helt bra.
2*6st 200ingar idag, 1 min vila, 10 min pausvila. Sega ben men bra känsla.
2009.08.11
Om
jag skulle åka utför här på ett par två meter långa skidor? Jag skulle
tänka mig för både en och två gånger först. Och framför allt skulle jag låta bli att kika ned mellan de halvtumstjocka enkelspikade och oroväckande svajiga brädorna som utgjorde golvet utanför hissen. Annars var hoppbacken superkul att vara uppe i; suverän utsikt givetvis och nästan lite historisk känsla.
2009.08.09
Det är måååånga som kommer försvinna från träningsgruppen i höst, runt tio stycken. Eftersom de ska ut på roliga grejer allihop så är jag jätteglad för deras skull men det kommer bli tomt på träningarna.
Hade lite avslutning i fredags. Kul att höra alla diskussioner om att "Falun är sååå tråkigt, här finns iiinget att göra och det händer aaaaldrig något kul". Många av argumenten är samma som jag använde för att fly Karlskoga för tio år sedan. Själv tycker jag att Falun är en superstad, och att det händer hur mycket som helst här.
Men, för att citera Emma; allt är ju relativt.
2009.08.08
Insikter idag:
* Mina fötter är inte gjorde för fina högklackade skor. Jag hittade ett par aldrig använda i förrådet, men efter fem minuters promenad inhandlades det tygskor istället, som snabbt kläddes på de tacksamma fötterna.
* Robbans hetrograd ifrågasattes starkt efter uttrycket "Men dom stövlarna är ju inte vinröda. Dom är ju oxblodsfärgade!"
* Robbans heterograd återställdes när han inte kunde se skillnad mellan rosa och lila (finns det några killar som kan det?!)
*
Min heterograd ifrågasattes inte alls, när det visade sig att downhill,
inte ens i tusen gånger förenklad form genom single-track-banan från hoppbackarna
och ner, knappast var något för mig.* Man ska lyssna innan man hälsar. Tyckte Robban sa "Kolla där är Nilsson", men han sa "Kolla, där är en civilbil" när en bil med två uniformerade poliser och en polisbåt på släp rullade förbi. Poliserna vinkade väldigt glatt tillbaks, medan jag undrade varför Nilsson hade en polismössa på sig.
* Under en halvtimmes lunch vid Faluån såg vi tre fyllisar, varav den ena vägrade ha byxor på sig. Sommar.
* Om man vill slippa skämmas när man går förbi ett nyförälskat par som dragit sig undan till ett hörn för att slå rekord i djupkyssning, så ska man inte gå förbi med Robban.
"Smakar det gott?"
Dammit att kullersten är så svårt att sjunka rakt igenom.
2009.08.07
Albin, Steffe och Karro har varit här ett par dagar. Supermysigt att träffa dom och vi har badat, plockat blåbär, bakat, grillat korv, blåst några hundra såpbubblor, sparkat fotboll, vattnat gräsmattan the Albin way och mycket mer.
En av Albins klockrenaste kommentarer var "Dee heeer blir smarrigt", om blåbärskakan. Stockholmsbarn :=)
2009.08.06
Totalt talanglöst. Skar loss en remsa skinn när jag rakade benen och fick sedan utslag av plåstren. Dessutom är det en massa icke bortrakade hår kvar. Inga många rätt där inte.
2009.07.06
Efter en hel dags blinkande ramlade till slut ena linsen ut ur ögat, när jag cykade hem från jobbet. Avståndsbedömningen blir inte riktigt vad den borde, när man plötsligt är halvblind på ena ögat. Den som är ute efter en billig fyllekänsla rekommenderas prova.
Bökigaste lins-tappet hittills var under ungdoms-OS i Danmark 1995. Morgonen
innan hopptävlingen försvann linsen när jag skulle sätta in den. På den
tiden fanns det knappast engångslinser och vi hade inte tid att fixa någon
ny innan start, så det blev till att rida och försöka bedöma avstånd till
hindren med det ena ögat stängt. Extra utmaning men det gick bra, vi vann
med laget såg jag nu är jag hittade en gammal bild. 2009.08.05
Vad tycker ni? Är glas i maten helt ute och förpassat till den första halvan av 2009 eller är det fortfarande coolt?
Jag tycker det är rätt coolt. Särskilt gör-det-själv-varianten. Uppnås enklast med kryddburkar i glas, en fullspäckad kryddhylla ovanför spisen, lite olja på händerna och lite mjölksyra, gärna kombinerat med hunger-skak, i armarna.
Där är receptet. Lätt som en plätt! Undrar om det var så de gjorde på Kronfågel..
2009.08.04
Robban mötte upp mig på hemvägen idag, på inlines, och vi tog vägen förbi Lilltorpet för att slippa den värsta nedförsbacken hem. Efter en liten detour där jag letade efter ett hus som skulle vara till salu i ett av de typ tio Falu-områden där vi skulle kunna tänka oss att bo framöver, hittade jag inte på Robban igen, utan tog en "genväg" (läs: rejäl omväg) hem.
Hamnade på ovansidan av gruvan, och hade ingen aning om att ovanför-gruvan-området användes till konstutställningar. Blev därför skapligt förvånad när jag plötsligt möttes av flera hundra skor som var fastborrade i marken, i slingriga, färgsorterade kringelikrokar.
Konst vet jag inte men konstigt var det iallafall. En cool skylt fanns det; "Drick Vanligt Vatten", oreg varum." i Coca-Cola-rött och vitt. Det fanns visst en konstutställning inomhus också, men den stängde fem, så jag hann inte kolla vad den innehöll för påhittigheter. Några hundra strumpor på rad kanske.
2009.08.04
Jag vet att det är en stor risk, men efter gårdagens 40 minuter i bil för att ta mig hem genom vägarbets-köerna får det vara värt risken. Det är så himla skönt att cykla till jobbet! Så länge det är ljust och varmt iallafall. Idag inte bara log, utan skrattade jag hjärtligt och skadeglatt inombords, när jag snabbt cyklade förbi tiominutersköerna på cykelbanan.
Risken? Att min sedan länge inarbetade avsky till djävulens redskap tvåhjulingen minskar.
2009.08.04
Minsta brorsan och hans tjej har flyttat nu i dagarna (till rätt stad dessutom, de bor riktigt nära oss nu). Enligt brorsan var de "i princip färdigupp-packade".
Var en sväng i deras lägenhet igår (den är jättestor och kommer bli jättebra), och det visade sig att i princip det enda som var
upp-packat
var teven och datorn, plus köket. Visserligen hade de
redan fått internet, om det kanske var det bror menade med att allt var
klart.De hade en väldigt organiserad flytt iallafall, kolla in den här flyttlådan! (Om bilden är lite mörk så beror det på att det inte finns några lampor i lägenheten än. Men allt är "i princip klart".)
2009.08.04
Efter att ha skjutit på den inplanerade regnbågs-fisketuren flera par dagar pga värme, åkte vi ut till tjärnen trots allt igår. Och vi hade rätt om värmen. Fisk verkar bli slö och seg av sånt.
Under en timmes tid var det en hel del vak mitt ute på sjön, sedan var det återigen stiltje. Trots att vi konstruerade en riktig specialare på kastspöet med (i ordningsföljd från lin-änden och inåt); ett sked-drag som sänke, ett stort lysande flöte (har hört att regnbågar gillar såna. Eller var det tvärtom kanske?!), och en fluga närmast spöt, så fick vi inte ens ett litet nafs.
Jag hittade en massa blåbär iallafall, som jag tänkte blanda i min middags-armégröt. Eftersom jag glömde kok-kärl att värma vatten i blev det dock blåbär utan gröt, det fick duga det också.
Nästa gång vi siktar på regnbåge ska det nästan vara is på sjön.
2009.08.03
Jag är ganska tolerant med bäst-före-datum på mat. Tycker att om maten inte smakar illa, så går den att äta. Eftersom jag dessutom verkar ha ett underutvecklat smaksinne så.. jaa, ni fattar. Ibland äts det gammal mat.
Det här har på nåt sätt upptäckts av mina betydligt mindre mat-lagrings-benägna kollegor, och är givetvis nåt jag får höra ständigt och jämt. En kollega skulle troligen behöva jobba över idag, och jag erbjöd honom lite av min kontors-mat (jag har givetvis ett mat-lager på kontoret; man vill ju inte riskera att bli utan föda mer än tre timmar i sträck). Fick det skeptiska svaret;
"-Mmm.. tack.. din mat.. kvar från innan semestern gissar jag?"
Så var givetvis fallet. Men eftersom det var hårdbröd vi pratade om, med en hållbarhet på ett årtionde eller nåt sånt, kom jag undan åtminstone denna diskussion om vilken mat man kan och inte kan äta efter att ha sparat den länge.
Döm dock om min uppgivenhet, när jag lämnade över hårdbrödet till kollegan, och han (troligen av ren rutin) kollade bäst-före-datumet;
"Bäst före 31 mars 2009"
Satan!
2009.08.02
Efter en sjukt lång sovmorgon (åt frukost vid lunchtid) har dagen bland annat spenderats med ett distanspass på Lugnet, blåbärsplockning, och fortsatt bokläsande. Jag har läst boken varje sommar i evigheter nu men varje gång är den lika spännande. Verkligen en kvalitetsbok!
Blåbärsplockningen
var rolig, med stora bär i stora mängder. Robban tröttnade ändå efter
någon timme, eftersom han tyckte det gick för långsamt att fylla upp en
kasse. Trots att han fyllde ut kassen med barr, blad och annat (och sedan
hällde sina bär bland mina RENSADE). Slutade med runt tre liter i korgen
och en i magen skulle jag tro.För övrigt har jag träningsvärk av förråds-städandet igår.
2009.08.01
Det kan vid första anblicken verka korkat att spendera tre timmar en lördagskväll med att gå igenom alla lådor i ett plockepinn-och rubikskub-uppbyggt förråd, för att hitta ett par pjäxor som passar till rullskid-bindningen (och som jag veeet skulle ligga i en låda någonstans).
Så när jag efter TRE TIMMAR plötsligt kom på att jag hade LÅNAT UT skorna som jag letade efter (och tillhörande stavar och skidor också för den delen) får väl graden av korkadhet anses fastslagen.
2009.08.01
Jag är hungrig men det finns ingen färdig mat och jag "orkar inte" laga till nåt just nu. Och det blir ännu värre - jag har hittat ett paket gamla och torra men förvånansvärt goda armékex i skafferiet.
Dammit, jag önskar att jag hade lite karaktär.
2009.08.01
Första augusti och det verkar som om det var nu solen bestämde sig för att dyka upp. Jaja, bättre sent än aldrig.
Var riktigt pigg igårkväll, och trots att det ledde till lite för sent sänggående, måste det ändå ses som en bra grej! Det var ju annars längesen som jag inte antingen sov eller totalt apatiskt satt och stirrade och önskade att jag sov, efter klockan tio. Och jag har bara powernap:at en gång idag! (visserligen är klockan bara ett men ändå). Tror det måste vara ett steg framåt och att jag går mot piggare tider. Hoppas verkligen det.
Hundringar med gångvila idag, på en solig bana. Hade sällskap av Emma som sprang tusingar, plus ett helt gäng karlar i 35-årsåldern, som aktiverade sig med nåt som jag sannerligen hoppas (eftersom en av dem bar en blå-lila brottardräkt) var nån sorts svensexa eller liknande.
Emma
hade en onaturligt stor bag med sig, och det visade sig att hon var på
väg till sina föräldrar efter träningen. För att tvätta (därav den stora
väskan). I Sundborn (10 km uppför från Falun). På cykel. Imponerande dålig
tillgänglighet i hennes tvättstuga tydligen men Emma-imponerande att cykla
till Sundborn med jättebagen på ryggen efter tusingarna. Själv rullade jag utför Svärdsjöbacken på Robbans mer och mer gnisslande, själv-växlande super-Monark. Precis lagom nedvarvning.
2009.07.31
Kantvind.
Jag har ju hört talas om fenomenet, men eftersom det knappast är ett bekymmer varken i bil (och framför allt inte i Forden), i skogen, eller på rundbana hade jag aldrig upplevt det.
Tills idag.
Sista nedförsbacken innan jobbet, stora fält på båda sidor om vägen - och massor med vind snett framifrån vänsterkanten. DEt kändes som om jag fick luta mig inåt mitten av vägen för att inte hamna i det nyutgrävda, mycket djupa diket alldeles för nära asfaltskanten, och jag tycker kantringsvind vore ett minst lika passande namn för denna naturkraft.
Att jag spenderade resten av cykelresan med att tänka ut nya vindgenomsläppande designs på ramar, vattenflaskor och vevpartier, tillskriver jag min oborttvättbara optimerings-vilja och nördiga uppväxt.
2009.07.30
Det kan aldrig stämma att mitt magonda beror på att jag har käkat mögligt bröd i ett par dagar. Möjligtvis på att köttfärssåsen låg ett par timmar i en matlåda i väskan innan jag värmde den. Och aldrig i livet att det beror på de två snabba kopparna kaffe jag svepte för att försöka bli pigg.
2009.07.30
Vaddå världens mest ospännande liv?! Idag inträffade det faktiskt en liten eldsvåda i mikron!
Löste problemet genom att plocka ut de sju onaturligt stora (fortfarande frusna) björnbären ifrån mikron och så återgick vardagslunken till det normala igen. Förutom övernormalt mycket sömn. Och undernormalt lite sol.
2009.07.30
Sömnutfall i timmar den sista veckan (och då jag ändå är rätt pigg nu jämfört med veckan innan);
11, 9, 11, 8, 11, 8, 11. Plus mellan en halv och en timmes eftermiddagssömn. Hur många procent vaken jag är under de "vakna" timmarna förtäljer inte historien men knappast alltid hundra. Vågar ännu inte sätta mig i bilen och åka till jobbet av risk för att somna på vägen, och benen är som spagetti så att cykla är inte aktuellt just nu heller. Det får bli ett eftermiddagspass på jobbet. Det lustiga är att det vänder rätt snabbt, så om ett par timmar kan jag vara jättepigg igen.
Tror det är glapp i av- och påknappen.
2009.07.30
Jag tror mina föräldrar hatar mig. Bara lite, och bara just nu.
För att ta det från början så..
1. hatar jag att shoppa.
2. ska jag snart på bröllop
Förra veckan, i Karlskoga, var jag inne på Ceveds (en stor Team Sportia butik), en av de få affärer som trots allt är rolig att strosa omkring i. Efter det besöket ansåg jag att jag varit duktig som varit på en affär I EN HEL TIMME och ville inget annat än att åka hem och ta på mig mjukisbyxorna igen. Mamma hade dock andra planer.
Jag ser otroligt mycket fram emot bröllopet vi ska på i slutet av augusti, och mest av allt är jag så himla himla glad för H & H's skull. Dock lockar (enligt ovanstående) det här med att shoppa en klänning till ändamålet inte särskilt mycket. Husomhelst drog mamma med mig till (ytterligare) en butik i Karlskoga (som tyvärr inte alls hade sportkläder utan ett helt annat utbud).
För
att göra en lång historia kort(are) hittade jag en klänning som jag tyckte
jättemycket om, men var tveksam till om den var "going-to-wedding-material".
Köpte den och tog med den hem till Falun där jag efter diskussion med Robban (som visade sin könstillhörighet genom att påpeka att den visade för lite överdel) kom fram till att den kanske inte funkade iallafall. Skickade därför tillbaks klänningen till Karlskoga, där mamma fick lämna tillbaks den till affären. Givetvis höll affärsbiträdet på länge och väl med att göra ett återköp och lyckades bara halvbra innan hon gav upp och skulle fixa det senare.
Vid det laget hade jag redan ångest över att ha skickat tillbaks den fina klänningen, och efter konsultation med Y (och den hon för tillfället förde en arbetskonversation med, tack tack..) kom vi fram till att den inte alls var ofestlig bara för att den inte var urringad ned till magen. Ringde därför pappa. Ja.. resten kan ni lista ut.
Pappa, som av tids- och totalt ointresseskäl besöker ungefär en klädbutik per år, och då väldigt sällan dambutiker, fick leta rätt på affären och återköpa klänningen där mamma en dag tidigare lämnat igen den nu för hundrande gången omnämnda klänningen. To summarize story så kan jag tilldelas priset som världens veligaste i denna fråga, men jag har nu - med flera veckor tillgodo! - en bra klänning till bröllopet tack vare mamma och pappa. Tack tack!
2009.07.29
Lägesenergi är till för att åtnjutas. Gamla berget-backen på hemväg är underbar!
2009.07.28
Konkreta saker som har hänt på kontoret över semestern;
1. P har vattnat mina blommor. Pelargonen är mer än dubbelt så stor som för fyra veckor sedan och dessutom BLOMMAR den.
2. En gipsplatta i korridoren har lossnat från taket och krossats mot golvet. Det är gips överallt.
3. En sädesärla har hittat en förflugen bit trä på taket utanför mitt fönster och har nu ett självpåfyllande insekts-skafferi.
Annars ser allt ut som vanligt.
2009.07.26
En kopp kaffe gör alltsom oftast saker lite klarare. Robban har skogspromenader som rygg-rehab, och jag ligger fortsatt lågt med träning ett tag för att komma ifatt efter min extrem-trött-period. Vad passar då bättre än att ge sig ut på svampletartur?!
Efter en hel del letande men inga svampar satte jag mig på en stubbe intill en nybliven sjö (översvämning) för att avnjuta en kopp svart, fortfarande lagligt, berusningsmedel. Med klara ögon fick jag plötsligt syn på en matta av gula kantareller!
Min uppfattning om vad som är mycket kantareller är nu för alltid rubbad. Robban visade sig ha näsa som en tryffelhund och vi hittade flera svamp-mattor plus en hel del stora "enslingar". En halv ica-kasse och runt 4 kg kantareller blev det.
Efter fem timmar i skogen bestod dagens middag av abborre, gädda (inte värt besväret varken att rensa eller leta ben), färskpotatis, svamp och bär. Mums mums (förutom gäddan).
Imorgon är det dags för jobb. Semestern hade gärna fått vara några veckor längre, men jag ser fram emot att träffa jobbarkompisarna igen. Mycket kaffe lär det bli.. :=)
2009.07.25
Alla gör ju på sitt sätt. Pappa till exempel, gillar att öronmärka sina nästintill uppfiskade gäddor med drag (kanske för att kunna lokalisera dem med metall-detektor senare?) men jag föredrar att dra upp gäddorna. Även om man kan släppa tillbaks dem strax därpå.
Den
här rackarn var bara runt 40 cm så den släpptes ned i spat igen. En betydigt
större firre väntar uppskuren i kylen, och fick nu också sällskap av en
abborre modell jättestor. Att Robbans ÖB-spö faller mer och mer i bitar
verkar inte bekymra fiskens nappningsvilja det minsta. 2009.07.25
Inte ofta man hittar så mycket smultron att det räcker till sju efterrätts-skålar. Mums!
2009.07.24
Tre stycken plus 70-damer på tåget spelar kort.
"- Är det 21 eller 31 man skall ha?"
"- 31 måste det väl vara?"
"- Näe 21 är det man skall vara närmast"
"- Är du säker?"
"- Nu kör vi närmast 31!"
"- Hur mycket är gubbarna värda?"
"- Tio"
"- Är du säker?"
"- Tjuvtitta inte på korten!"
"- Man delar väl ut i rad!"
"- Vaddå i rad?"
"- Har du aldrig spelat kort?"
"- Jag tror inte man räknar så. Så som du säger." (surt sagt)
"- Det skall bara vara 21."
"- Är du säker?"
"- Jamen ska man bara ha två kort då då?"
"- Äsch vi skiter i det här spelet. Vi spelar Östgötapoker istället."
2009.07.24
Sitter på tåget igen, i främre vagnen. En rolig vindrickande dam på sätet närmast lokföraren pratade just högljutt i sin telefon, och berättade kraftfullt och ljudligt, på brett göteborgsmål att resan "..går sååå braaa, sååå braaa. Det går som på rääääääls." Varpå den mycket försynte lokföraren vände sig om, sträckte ut huvudet ut ur den öppna lokförarkupén och sa;
"-Jaa. Det hoppas jag."
2009.07.24
Nu var vi visserligen inte ute och vandrade jättelänge, men vissa saker lärde vi oss ändå tills nästa gång (för åtminstone jag fick blodad tand och så fort skorna är silvertejpade, jag menar utbytta, så ska det bli fler turer)
Lärdom 1
Tjugotvå respektive tjugofem kilos packning för tre dagar är mycket. Ett halvt kilo morötter, tre bananer, sju värmeljus, två ljus med kaffescent och tio portionsförpackningar mjölk får nog anses vara några av de onödiga lyxgrejerna.
Lärdom 2
Jag har alltid undrat varför vandrare har så fula skärp, liksom remmar bara. Efter några dagar med ett "vanligt", brett, hårt läderskärp, vet jag svaret. Ryggsäckens höftbälte går ovanpå skärpet och efter bara några timmars bärande var höftknölarna gula och gröna. Efter ytterligare tjugo timmar fattade jag äntligen varför knölarna gjorde så ont, och bytte ut skärpet mot kameraväskans axelrem - funkade utmärkt!
Lärdom 3
Trots kärr och sommar besvärades vi inte av mygg. Hur vi lyckades? Vi tog med ett av pappas myggnät i packningen. Ett av myggnäten han införskaffade på sjuttiotalet och som han har använt vid varje fjällvandring sedan dess. Enbart genom att förvara nätet i en plastpåse i ryggan höll vi myggen på avstånd. Ett säkert tecken på att den mänskliga näsan är mer tolerant än en myggas.
2009.07.24
Vilka superdagar! Brorsans spontana idé att vandra "hemmavid" (bilder) visade sig bli en riktig lyckträff! Eftersom han bor i Linköping möttes vi halvvägs i Karlskoga, där vi startade vandringen från mamma och pappa (bokstavligt talat från mamma och pappa, från deras veranda närmare bestämt).
Vädret blev fint till slut, regnet avtog och allt vi fick var lite dugg en natt. Och leden var helt fantastisk! Otroligt att jag bodde 16 år precis bredvid sådana fina leder utan att gå på dem en enda gång. Omväxlande skog och sjöar, myrmark, klippiga områden, mossiga kullar, höjder, bäckar och stora flyttblock. Superfint verkligen!
Vi träffade också på några medlemmar av Karlskoga Biologiska förening, som sköter om vindskydden och lederna, och de blev eld och lågor att möta vandrare (dessutom unga vandrare, tack tack!) och bjöd på Pommac och gav oss en bok med alla ledens sevärdheter. Den alltid närvarande snikemuggen funkade bra för Pommac en varm dag kan jag lova!
Med tvåhundra meter kvar till andra nattens övernattningsplats gav mina skor upp en sista suck, och sulorna på mina härligt ingådda vandringskängor är nu ett minne blott. Eftersom Henks axlar dessutom hade antagit en smärtnivå som innebar höga skrik vid minsta vidröring (curtesy of pappas vandringsrygga med för lång stålram) avbröt vi vår tur och åkte med mamma, pappa och mormor till Gammelvala ("Gamla världen") i Arvika istället.
En mycket trevlig tur med bland annat nävgröt (man äter den med nävarna), gps-seightseeing (åk en dubbelt så lång väg till din destination och se sevärdheter typ granar och tallar i 110 km/h) och reptillverkning. Bilder från Gammelvala här.
2009.07.21
Dagens Nemi från den 13 april.
2009.07.21
Det ljusnar närmare Örebro. Visste väl det. Det kommer bli perfekt hajk-väder.
2009.07.21
Oj nu blev det trångt på tåget. En person till klev på. En resenärsökning med 100%. Fortsätter det så här är det snart fler passagerare än tågpersonal.
2009.07.21
Tåget står nu stilla mitt i skogen. Ställdalen heter det visst. Det har börjat blåsa nu också. Regn och blåst. Spännande tält-väder.
2009.07.21
Skit. Det regnar i Grängesberg. Bara det slutar innan Örebro. Kan man vandra med paraply? Och är silvertejp vattentät?
2009.07.21
Egentligen hade jag velat sova på tåget, eller läst min pappersmässigt sett sönderlästa bok. Men eftersom jag har det trådlösa internetmodemet och en bärbar dator känner jag mig tvingad att surfa lite. Bara för sakens skull.
2009.07.20
Vandringskängorna som efter tio års trogen tjänst gick sönder för en vecka sedan är limmade (får väl se hur länge det håller), silvertejpen är nedpackad, ryggsäcken är framdragen från sin gömma under sängen (och dammsugen) och frystorkat-påsarna uppletade.
Brorsan och jag drar på safari till Bergslagen några dagar. Robban, som är fortsatt konvalescent och inmobil pga ryggen (bokstavligen inmoBIL eftersom han inte kan sitta i en bil mer än några minuter innan han får ont), stannar hemma och rehab:ar och fiskar med sitt nya super-spö från ÖB.
2009.07.20
Efter att myrorna boende mellan stenplattorna utanför dörren blivit fler än vad som kan anses lagom (dvs fler än tio), fick vi till sist nog och hällde kokande vatten över våra husdjur. Nu har vi fått nya, betydligt trevligare husdjur. Sädesärlorna är lyriska över smörgåsbordet av döda myror, och hoppar nästan in genom dörren i sin iver att äta allihop. Varsågoda fåglar!
2009.07.19
Bilder från gårdagens mtb-xc och fredagens ungdomstävlingar. Samlade bilder här.
2009.07.19
Morgonen efter kvällen före och jag är tämligen säker på att uttorkningen i först hand härrör från Harrys 40 grader varma dansgolv. Hade det plötsligt slagit igång en vattenspridare mitt på dansgolvet tror jag inte att någon hade klagat.
Var på trevlig, bara lätt urspårad :), fest hos Oscar och Maria innan (tack för bra fixad festlighet!) och enda besvikelsen med kvällen var M:s uteblivna bad i Faluån efter hemgång. Kanske lika bra, det såg rätt strömt (och kallt) ut.
Nu väntar en superslappdag med sommarboken, måste bara dammsuga först. Läkaren sjukskrev ju Robban från hans hemmasysslor pga ryggen. Inte bra. För mig iallafall.
2009.07.18
Hade ställt klockan på nio imorse (det blev en sen film igår) och lyckades pallra mig upp lite före tio (efter nioochenhalv timmes sömn). Klädde på mig och borstade tänderna - och satte mig i en fåtölj där jag somnade. Sov en halvtimme och åt sedan frukost.
Efter frukost sov jag 1,5 timme i soffan. Tvingade mig ut på balkongen för att få lite sol och passade på att påbörja min sommarbok Sahara (som numera endast håller ihop med hjälp av gummisnoddar). Somnade efter tre sidor. Och det var bara förmiddagen.
Piggnade till lite när vi kollade på MTB-SM uppe på Lugnet. Banan som herrarna åkte sju varv på var verkligen helt sjuk! Mördarbacken var givetvis med, men den var knappast värst.
En ännu värre backe på andra sidan backhopps-backarna (en backe av den typen som vi friidrottare springer två gånger med lång vila mellan, innan vi anser träningen avslutad och går och tränar bålstyrka och spänst) var absurt brant. När backen äntligen tog slut väntade en kamikaze-utförskörning i downhillbanan. Även detta sju gånger. Grymt imponerad av alla som tog sig runt! Själv fick jag nästintill syra av att promenera uppför en av backarna. En gång.
Magnus Palmberg vann, Emil Lindgren tvåa och Magnus Darvell trea.
2009.07.17
Jag har hört att vissa åker till sina sommarstugor för att slappna av
och ta det lugnt. Det kan aldrig stämma. För mig är sommarstuga ekvivalent
med arbetsläger. Iallafall idag. I träningsdagbokens noteringar från dagen kommer det gå att läsa följande (som dock högst osannolikt kommer göra mig till en bättre löpare :=) );
Uppvärmning: Krattning av 100 cm långt, intrasslat, blött gräs och brännässlor
Styrka: Sidorotation 120*20kg bränn-nässlor
Koordination och balans: Klättring på stege upp på gräshög med ovanstående 120*20kg brännässlor på en j-a grep på ryggen
Aerobt: Gräsklippning med antik icke självgående maskin
Mental träning: Att undvika (eftersom farfar var med) att sparka på ovanstående antika maskin som la av så fort gräset som skulle klippas var över 8 cm långt, alternativt innehöll klöver.
Dagens
största chock fick jag när jag för hundrande gången högg ned med grepen
i en hög brännässlor och två paddor plötsligt hoppade upp ur gräset, en
åt varje håll. Slängde ifrån mig grepen och skrek som en tant, övertygad
om att det bara var en padda, som jag just hade huggit isär till två delar,
som nu flög åt varsitt håll. Så var inte fallet som tur var, och jag kunde
lugnt fortsätta lyfta brännässlor (jippi). Vad gäller döda smådjur däremot, så hade det för tredje gången kommit in en sparv i vita huset, trots att vi har tagit bort röret som vi trodde att de tidigare kom in igenom. Det kanske är skorstenen de använder?!
Intressant var det också, att precis när vi tog kaffepaus (jodå, även
på arbetsläger är det kaffepaus ibland), rasade en murken rönn till marken,
rakt över det nyslagna gräset. Den hade kunnat ramla när som helst, men valde att göra det precis när vi var på plats och kände oss tvungna att såga upp rönnen i bitar, och därmed dra på oss ännu mer jobb. Eländes eländes rönn.
2009.07.16
Bilder från tempot på MTB-SM idag finns här.
Förutom kollat på mtb har jag idag tvättat, städat badrummet, läst en skitbra bok om teknikhistoria, sorterat i lådor, kollat på regnet och handlat diskmedel. Fick ett sms från en kompis som är i Båsta, där det är strålande sol och ett helt annat utbud av aktiviteter. Skit också. Jag som tyckte jag hade det så bra.
2009.07.16
Jag vann minigolfen igår! Tyvärr kan det aldrig bevisas eftersom Robban ÅT UPP resultat-lappen, men huvudsaken är ju att jag, eller kanske framför allt Robban, vet om det. 1-2 i inbördes minigolf-möten står det nu.
2009.07.15
Tror jag har järnbrist igen. Även igår kändes kroppen konstig när jag sprang och jag fick syra efter första 30-tvåhundringen. Plus att jag är konstant trött trött trött, trots sömn 40% av dygnet. Känner mig frisk annars så om det inte är järnöverskott och jag har rostat igen, så ligger järnbrist närmast till hands.
Hade jag innesuttit någon som helst karaktär hade jag kunnat sluta med kaffet för att främja järnupptaget lite. Nu blir det istället återgång till de artificiella vitaminerna och järntillsatserna, och mivitotal som saft ett par dagar. Känner på mig att det kommer göra susen.
2009.07.14
Nostalgi!
Har de senste dagarna spelat 2 Unlimited (ni minns, det där gamla technobandet
från början av 90-talet) mer än vad de flesta nog anser brukligt. Men
tyvärr grannar, skivan kommer att få snurra flera veckor till. Dels av
nostalgi (fick skivan när jag fyllde elva), dels av ren lathet (alla andra
skivor ligger nedpackade nånstans) och inte minst för att det är underbar
musik. Ger samma fysiologiska effekt (kan jag tänka mig) som intravenöst
koffein.2009.07.14
Det där med att vara hemma några dagar på semestern är kanske inte så dumt, man hinner se sånt som man (åtminstone inte jag) inte har haft tid att se innan. Bland annat hittade jag en inredningsaffär, ett café och en thairestaurang bara två kvarter hemifrån. Bra, förutom det där med thai:en. Känner på mig att den kommer försämra min matlagningsmoral i höst.
Träffade också AS för en fika på stans mysigaste café (uppe vid gruvan). Att sitta och snacka med AS en timme, är som att trycka på "Visa facit" i ett elektroniskt korsord. Alla bitar faller liksom på plats.
2009.07.13
Grattis på namnsdagen Jonte och grattis på trettiplus-födelsedagen Erika!
Robbans rygg nådde nya rekordnivåer i smärta idag, och nervens återväxt, som kommer göra att det såsmåningom blir bra igen, kan vi inte påverka. Vad vi däremot kan påverka är hur han sitter under alla timmar han spenderar framför teven, framför datorn osv. Soffan vi hade, en gammal soffa från Robbans morföräldrar, var jättefin, dock också jättelåg och jättemjuk, och knappast optimal för ryggproblem:are.
Vi impuls-började därför söka efter en ny soffa igår, och hittade en i Säter som vi gillade skarpt så snart vi såg den, och som dessutom är hög och hård (grattis Wille som ska sova i den kommande vecka, den förra var garanterat mjukare).
Vi gav dessutom killen vi köpte den av pröjs för att köra soffan till Falun och även transportera den gamla soffan till Jonte och Saras nya lägenhet några kilometer bort (och givetvis också bära, det var lite snirkligt eftersom deras lägenhet givetvis ligger på tredje våningen i sett hus utan hiss och dessutom har opraktiskt smala trapphus, men det gick bra till slut). Supersmidigt blev det till slut, trots att Robban inte kan bära något som är tyngre än ett glas vatten, och soffan är skitsnygg!
Och trots att Robban i princip grät av smärta i ryggen och vaden tidigare på dagen, deklarerade han faktiskt att han var rätt nöjd med sin åkomma när vi slet oss svettiga när vi bar i den åskiga luften. Fingret som visar hur vi skall lyfta den minst 100 kg tunga gamla soffan (jag skojar inte, troligen mer, man kunde tro att den är tillverkad i bly) på bilderna nedan är givetvis Robbans, som bra nog vet hur man skall göra det bäst av varje situation :=)
2009.07.12
Alla sätt är bra utom dom dåliga. Alla vägar som på något sätt kan leda till skratt måste ju vara bra, så här är några länkar Sofia-humor.
Från Britain's got talent kan man se detta youtube-klipp med två steppande puddingar, far och son, Stavros Flatley. Programledarna verkar chockade över hur bra numret var efter en pretantiös presentation, samtliga i publiken står upp och klappar och den 12-åriga killen regerar! Semifinal-numret kan man se här och final-numret här.
2009.07.12
Gjorde iordning kyckling som var färdig att skjutsas in i ugnen, gick en promenad förbi Mange och ner på stan - och hamnade på Waynes. Deras lasagne lockade mer än kycklingen.
Vi blev också ifatt-sprungna av en lätt förfriskad, väldigt röksugen kille som stoppade alla han såg och frågade efter cigg.
När han kom ifatt oss och vi vände oss om dog hoppet i hans ögon och han kontaterade besviket;
"-Åååh. Ni ser inte ut som några rökare."
Varpå han sprang ut och ställde sig mitt i vägen, sträckte ut båda armarna och ropade "Polis!" till tre personer som kom cyklande. Bakom ryggen hörde vi hur han bedjande frågade dem;
"-Inte har ni några cigg?"
2009.07.12
Tråkiga nyheter för er som känner Robban.
Hans rygg har ju varit väldigt strulig i princip sen i april, och har bara blivit sämre och sämre. Han har minskat och minskat på belastning; kört kortare och kortare race, med förhoppningen att det skulle gå, och nu kört mountainbike istället för landsväg, eftersom det verkade funka lite bättre.
Idag körde han Mörksuggejakten, och fick besked från kroppen att han nog ska låta bli att cykla på ett tag. Gick tydligen okej en och en halv timme, sen var det tvärstopp i ryggen (och sen kan man ju diskutera varför han inte klev av, utan fortsatte igenom den med regn väl genomfuktade leran).
Han har konstant ont när han sitter, står, ligger, och rör sig, och det blir värre när han cyklar. Efter race:et idag har han två "berg" på ryggen där musklerna liksom sticker upp. Ser ut som två vulkaner. MC-Ulf, Robbans kiropraktor som var på plats i Rättvik, liknade det vid att ha en 6-cylindrig motor som bara går på fem cylindrar, och försöka tävla med den. Funkar inte riktigt.
Vad det än är; ischias, diskbråck, inflammation eller bara den sjukaste muskel-obalansen genom tiderna, så har han bestämt sig för att det måste bli ordning på ryggen innan han tävlar nåt mer, inte
minst för att inte riskera sin framtida hälsa, och han har därför meddelat laget att han tillsvidare avbryter säsongen. Ett jättetufft beslut så alla ni som känner honom - skicka ett uppmuntrande sms!
Själv har jag också ont, jag slog nämligen i kanten av bildörren idag och fick ett rött märke i pannan. Med ett bättre förstorningsglas syns det tydligt (eller ja, kan skönjas med lite vilja iallafall). Mina beklaganden verkar dock anses som ytterst försumbara i sammanhanget vilket väl får anses vara helt i sin ordning :=)
Bilder från Mörksuggejakten här och resultat här.
2009.07.11
Roadtrip:en till Bollnäs hade ett mål, och Emma och jag (och Lisa som seight-seeing-roadtrip:ade med sina föräldrar) sprang 1500 meter. Eftersom jag inte har tävlat på ett halvt årtionde (det känns som ett halvt århundrande) och dessutom haft allt strul med andningen nu under våren är jag egentligen inte redo för någon startlinje, men jag var otroligt tävlingssugen.
Efter 500 meter började det ta stopp i både ben och andning och jag klev av efter 800 när jag låg 30 meter efter näst sista tjej. Lite strul med andningen men absolut inte så att jag kan skylla på det. Jag är helt enkelt i extremt fenomenalt überkass form. Så dåligt att det knappast får diskuteras i samma mening som ordet form av respekt för ordet form. Jag är inversen av form.
Jag har tränat för dåligt, ätit för mycket, sovit för oregelbundet och jag skulle gärna säga druckit för mycket men ett glas vitt vin den senaste månaden kvalificerar nog inte. Hursomhelst måste jag bestämma mig för ifall jag skall rycka upp mig och göra någonting åt saken, eller låta det bero. Kanske hoppa från en bro för att citera en besviken U23 EM-cyklist.
Fick trots den kassa löpningen en fin eftermiddag och kväll, först genom
en back-roadtrip med Emma med en massa bra diskussioner (tack gumman!)
och sedan genom ett besök av Lina, Johan och Olivia som var på genomresa
under sin Sverigevistelse. Olivia är hur söt som helst och har faktiskt
mer hår på huvudet än Robban :=)Imorgon är det Mörksuggejakten, en mtb-tävling i Rättvik som Robban och Wille som bor hos oss inatt ska köra. 70 km i lera och troligen i sällskap med regnet kan låta tufft, men som alla vet är det inte cyklisterna som har det tuffast, utan stackrarna som skall langa utefter banan ;=)
2009.07.11
Jag mötte ett ånglok imorse! På väg nedåt i Svärdsjöbacken gick bommarna ned, det luktade så där bränt som det bara kan göra från en ångmaskin (tack vare Henks och pappas never-ending-lek med en ångmaskin i köket känner jag lätt igen den lukten), och ett stort, svart tåg ångade förbi. En underbar syn som kompletterades av ett underbart ljud när visslan tjöt. Supercoolt!
Nu ska Emma och jag på roadtrip till Bollnäs.
2009.07.09
Hela
familjen fiskljuse på span
Bäst
att kolla åt alla håll
Näe,
säkrast att flyga en runda..
..man
håller ju ändå bäst koll på knäppa nakenbadare från luften2009.07.08
Så bra bilder som morbror får jag aldrig, men även med min kamera går det att dokumentera smådjur. Smågrodor, sko-fetish-sniglar och sömniga getingar fastnar på plåten.
2009.07.08
Sedan sommaren för två år sedan, då vi hamnade mitt i ett byigt, rejält blåsväder, har Robban med skräck i rösten pratat om hur hemskt det var att segla. Att det var den främsta nära-döden-upplevelsen han någonsin haft (eftersom cykling i utförsbackar på blöt asfalt i 70 knyck tillhör hans vardag så har jag iof svårt att tro det), att han aldrig någonsin skulle göra om det osv.
Förra sommaren var helt körd men i år gick han med på att segla ifall vi tog med ytterligare någon segelkunnig person (eller kanske en enda seglingskunnig person skulle räcka :-) ) på båten. Dessvärre var det åska alla gånger vi kunde få sällskap, så igårkväll, sista dagen i Värmland när vi fortfarande inte hade kommit ut på sjön, så tänjde han lite på villkoren och vi åkte ut en kort stund på kvällen tillsammans med Ylva (som aldrig har seglat). Mycket vind var knappast vårt främsta bekymmer denna gång.
Efter
en sen middag i hamn (medan vi väntade ut hällregnet, optimal segling
verkligen) gick vi ut för motor, hissade focken som nätt och jämnt fick
tillräckligt med vind för att veckla ut sig, njöt av den begynnande solnedgången,
vred på inombordar-nyckeln för att åka tillbaks - och möttes av en blinkande,
pipande oljetryckslampa. Lysande. Resten av den otroligt spännande vägen in till hamnen växlade vi mellan att;
1. Gå för segel (hastigheten pendlade mellan 0.0 och 0.4 knop, troligen kan gps:en inte visa negativa hastighetssiffror)
2. Gå för motor (vi gick i hela 1,7 knop eftersom vi var rädda om motorn)
3. Glida planlöst mitt i fartleden utan varken motor eller segel. Det gick iof lika fort som att gå för segel eftersom vattnet var spegelblankt. Förutom när en hel andfamilj simmade förbi och skapade svallvågor.
Sammanfattningsvis kan jag bara hålla tummarna för att Robbans tredje segeltur blir någon sorts medelvärde av de två första. Och även konstatera att Ylva är den tuffaste jag känner när det gäller bad i kallt vatten.
2009.07.07
Sedan i lördags, dvs i tre dagar, har vi inte tagit oss ut till stugan utan har varit kvar i Karlskoga. Väskorna står ouppackade i hallen eftersom vi varit på väg att åka varje kväll.
Kallt och regn är säkert en orsak, rinnande vatten och bättre träning i stan en annan. Kanske har vi blivit bekväma, eller brända av förra veckans påtvingade sysslolöshet. Eller - och det här är kanske den troligaste förklaringen - så är orsaken teven eller snarare Tour de France, som otajmat nog inträffade mitt under min semester. Satan!
Just nu missade förresten Armstrong den gula tröjan med mindre än en sekund.
2009.07.07
Det är helt obegripligt hur man kan somna klockan tio, och sedan, trots väckarklocka, inte vakna förrän klockan nio nästa morgon. Och dessutom vara trött hela dagen. Man tycker ju annars att elva timmar borde vara nog. Seg och långsam är jag också.
Tog
mig till slut iväg till gymmet (efter cykelpumpning, en extra kopp kaffe,
lite nödvändig inhämtning om bensinpumps-kunskap från pappa, en extra
koll i tidningen och så vidare) och kom dit 45 minuter innan de stängde
förmiddagstiden. Hann köra igenom alla viktiga övningar och på hemvägen
mötte jag upp Robban som cyklade lite vid nobelhallen. Han har ont stackarn,
med trasig rygg och en kiwi-knöl på knät. 2009.07.06
Var
ute hos S och R idag, och gav mig också på att rida lite. Det var några
år sedan senast. Hittade mina tio år gamla ridkläder och hjälm i en låda
i källaren och gissar (och hoppas) att ridmodet har ändrats lite under
de senaste tio åren - inte kan det fortfarande vara mode med ridbyxor
där linningen sitter i armhålehöjd?! Ovant men det funkade. Det var iaf skitkul att rida! Jag vet att "känslan" har försvunnit (när jag var aktiv försvann den efter bara ett par dagars bortavaro, så nu måste den vara som bortblåst) men det gick bra ändå. Mycket av tekniken finns kvar, och faktum är att jag orkar sitta emot bättre nu med starkare bålmuskler. Det är värre med övriga, totalt i träda-liggande ridmuskler dock, och trots att vi red på väg och inte tränade på bana så räknar med träningsvärk imorgon.
2009.07.06
Jag gick upp i tid imorse.
Snoozade ett par gånger under tiden jag drömde att jag skulle uppfinna nåt åt ryska armén (som jag dessutom skulle få ruskigt bra betalt för) innan jag gick upp, berättade för alla (dvs morsan) att jag var ledig, drack kaffe med morsan (och klämde in minst två "va skönt det är att vara ledig"), såg hur mamma gjorde iordning sin matlåda och stressade sig färdig, påminde henne om att jag var ledig - och fick det tillplattande svaret "jaa men tuuur att man inte är ledig på en sån här regnig dag". Faan också.
2009.07.05
Jag har satt väckarklockan på ringning imorgon bitti. Vad är det för mening med en semester-måndag ifall man inte går upp, konstaterar att det är måndag, och sen går och lägger sig igen?!
2009.07.05
Förutom att någon ordningssam person har skaffat nya lås till Karlskoga IP, så att man nu måste gå en jättelång väg för att komma in på banan, var allt sig likt. Ekorren som satt i trädet och käkade senast jag var där var kvar, och klottret på läktaren var intakt. Fick en fin uppvärmning på Nobelkullen bland en massa blommor och mjuka stigar, och det är vid sådana tillfällen man lätt kan få för sig att Karlskoga är en trevlig, gemytlig stad (men så fort man kommer ut i trafiken eller på krogen lyser stans sanna sida igenom).
4*300m stod på schemat. Hade inte sprungit på bana på ett bra tag och hade svårt med farten i början. Tyckte första trehundringen gick fort men klockan visade nåt annat med 57 sekunder. Kapade ned till låga 52 vilket inte heller är nån snabbfart men med en bra känsla iallafall, vilket är huvudsaken just nu. Sen kan man ju, för att riktigt gnugga in hur långsamt man sprang, alltid jämföra sig med Elins tävlingstider på 400 meter; hon persade nyss (grattis!) med 55.61och är nu typ en spiksko från JEM-kvalgränsen som är 55.5. Håller tummarna!
Robban var med och fotade en massa, bilder här.
2009.07.05
Jag minns det som igår - hur det var när vår tid inte styrdes av Tour de France. Bara 20 etapper kvar.
2009.07.05
Jag
visste väl att all maq-träning
skulle vara bra till nåt. Efter en halvtimmes balanserande på lösa stenar i slänten, åtskilliga enbensböj, och många "draken"-liknande övningar (eftersom de små röda bären envisas med att växa så lågt) blev belöningen flera goda decilitrar smultron - mums!
2009.07.05
Gav mig på att börja ansa häcken i Karlskoga (mamma och jag gjorde det för min del bästa bytet genom tiderna - jag klipper gräset och rensar lite ogräs i Karlskoga och hon tömmer dasset på torpet).
Som tur är hade jag åtminstone lite införsikt i min häckklippar-kapacitet, och började på ett undangömt ställe. Efter några felklipp försökte jag mig på flintskalle-taktiken, dvs att försöka kamma över några kala fläckar med långa grenar. Unikt nog var häcken snyggare innan klippningen än efter.
2009.07.05
Robban
körde Kjells tur-banan på mtb igår. Kjells tur har inte gått på några
år, och banan var därför skapligt igenväxt. Så här såg hans ben (och armar)
ut när han kom tillbaks - stora utslag från topp till tå.Jag sprang distans 1,15 och blev lika fascinerad som vanligt över hur bra ben jag alltid verkar ha i Karlskoga. Mammas mat eller nåt i luften. Eller bara gamla bekanta vägar.
2009.07.04
Mellanlandar i Karlskoga för tartan resp grusvägar med låg köra-vilse-risk. Och för att tvätta. Det behövs så stora resväskor när kläderna står av sig själva.
2009.07.03
Efter ett flertal snooze-tryck började vår morgon ungefär såhär;
- "Älskling, jag tror jag har blivit överkörd av en ångvält"
- "Jag med. Minst."
- "Vi kanske börjar bli för gamla för karuseller."
Efter en härlig hotellfrukost på Scandic Mölndals utomhusterass for vi till Cykelcity Göteborg. Satt där och väntade på AP och MH ett tag, och fick chansen att iaktta CC-kunder i värmen. Hade jag inte varit så emot cykel hade jag nog tyckt att nyttjande av djävulens redskap verkade vara en ganska trevlig sysselsättning;
Under den timme vi var i affären kom det in alla typer av cykelnyttjare, från nya cyklister i sina bästa år som just skaffat värstingcyklar, mtb-brandmän, vältränade naprapater och långcyklare med packning, till killar så hippa att tom Y hade visslat till och femtio plus-damer med packväska och senaste Cervélo-ramen. En riktig samlingspunkt för Göteborgs cykelvärld verkar det som. Själv fascinerades jag av ett par blå-blommiga cykelskor, och väntar nu bara på en ram som matchar :=)
Efter cykelcity for vi vidare till botaniska trädgården, där det var betydligt varmare än förra året. Då var det spöregn och vi letade efter skydd mot regnet. Nu använde vi samma träd som skydd mot solen. Jag klagar absolut inte på värmen utan konstaterar bara att AC:n i Forden nu utom allt tvivel måste klassas som värdelös och att dammen som låg mellan åkrarna som vi svalkade oss i, var väldigt varm och luktade gödsel.
2009.07.02
Egentligen är jag ju emot karuseller, jag är smårädd (läs: harig som en hasselmus) och blir åksjuk. Blev därför förvånad när det var riktigt kul idag! Två åk i Lisebergsbanan, två i Balder, ett i Kanonkulan (efter sisådär fyra timmars övertalning - att åka uppochned tycker jag egentligen är att trotsa naturlagarna mer än nödvändigt) plus en vattenkarusell av det mildare slaget och en snygg 3D-film i "Pandavision".
Tror att knepet är att öppna ögonen i berg-och-dahl-banorna; man blir mindre illamående då än om man blundar faktiskt. Och inte såå mycket räddare av att titta än att blunda. Eller joo det blir man nog men man är så förstelnad av skräck att man inte märker det.
Det är förresten också skoj att kolla på alla föräldrar som tvingas åka karuseller med sina barn, mer eller mindre mot sin vilja men ändock med en kaxig attityd. Innan åket. Efter en tur i den nya, stora berg-och-dalbanan lyckades en skakig, likblek pappa viska fram sin åsikt till sin kompis;
"Jaa.. Balder regerar".
Bara att hålla med.
2009.07.02
För 6 timmar sedan hämtade vi vatten ifrån brunn-pumpen (när det gäller vatten-bärande så betyder "vi" i själva verket "jag" eftersom Robbans rygg tajmat nog är indisponibel för all typ av bärande), värmde vattnet på spisen, och duschade under vattenkannan. Nu har vi just duschat på Scandic Mölndal. Det verkar komma vatten direkt ur kranen.
Det har förresten just lagt sig ett regnmoln över stan och det står som spön i backen. Vi jublar! Då kanske man kan andas i några timmar.
2009.07.01
Götet nästa. Liseberg here we come!
Torpet-bilder här.
2009.07.01
Jag har aldrig varit rädd för åskan, möjligtvis med undantag för när pappa o jag överraskades av åska från alla håll i en segelbåt mitt ute på Vättern. Idag var det dock riktigt otäckt. Det började mullra igårkväll, höll på hela natten, och fortsatte in på förmiddagen. Åskan var dock ca 6 km bort, och över torpet var det uppehåll och åsk-fritt. Eftersom vi visste att åskan förr eller senare skulle komma hitåt så peppade jag Robban att sticka ut och träna, så att han skulle ha det gjort och därmed slippa regnet. Trodde jag, ja.
En
halvtimme efter att han hade stuckit ut kom åskan och regnet, och det
var den otäckaste åskan jag någonsin varit med om! Under två timmar möttes
minst två åskbyar nån kilometer härifrån, och under två timmar var det
oavbrutet fullt med blixtar i luften. Regnet var av det absurt kraftigare
slaget (35 mm på en timme) och slet bort barken från flera av äppelträden
på tomten. Varannan åsk-knall lät som om den slog ned i nåt (vilket den
säkert också gjorde), elen blinkade och telefonen plingade. Mitt i det här fick jag ett sms av Robban som befann sig på cykel en bra bit bort i skogen, där han berättade att han kört vilse. Mitt bland blixtarna. Som tur är hittade han tillbaks till slut men det var läskigt att vänta och inte veta under vilken gran han befann sig. Mycket kan man påverka, men naturkrafterna är och förblir det de är.
2009.07.01
Vi
(läs: Robban) fick igång gräsklipparna till slut och vi klippte gräsmattan
igår. Hann nästan allt innan bensinen - troligen till glädje för boende
på bondgårdarna runtomkring - tog slut. Krattade ihop lite av gräset från
gräsmattan (som klipptes senast i fredags och alltså hade växt fem dagar
innan gårdagens klippning) imorse och funderar på att börja sälja hö.
Jag minns hur det var att klippa gräsmattan innan mamma o pappa införskaffade (den visserligen antika men ändock hyggligt fungerande) åk-gräsklipparen för några år sedan. Minns inte att det var jättejobbigt man jag minns att det tog ganska lång tid. Undrar hur lång tid det tog på den tiden man hade handjagare utan motor.. Måste komma ihåg att fråga mormor.